Musikalisk kunskapsutveckling under lupp

Musikpedagoger och lärare måste ges tid att utveckla egna musikpedagogiska teorier. Först då tillägnar de sig musikpedagogisk definitionsmakt. Det är det överordnade resultatet i Mats Uddholms avhandling ”Om professionella aktörers musikpedagogiska definitionsmakt – En kulturhistorisk studie av samband mellan musikpedagogisk teori och definitionsmakt”.

Varför blev du intresserad av ämnet?

- Jag är själv musiklärare. Frågan om musikpedagogisk definitionsmakt är bland annat intressant för att musiken har så låg status. Alla som arbetar med musik har en känsla för hur viktig den är för såväl social- som kognitiv utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

- Avhandlingen tar utgångspunkt i en bakgrundsstudie om musikalisk kunskapsutveckling bland specialbegåvade människor med grava kognitiva dysfunktioner. Överordnat är det en studie om sammanhanget mellan pedagogers musikpedagogiska begreppsapparat och deras definitionsmakt. Vad betyder de begrepp vi har för hur vi kan tillrättalägga pedagogiska musikaktiviteter? Det vill säga att kunna identifiera, beskriva, problematisera och lösa lärande som syftar till, eller baseras på, musikalisk kunskapsutveckling. Man förbiser ofta hur viktig musiken kan vara på andra områden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

- Att pedagoger tillägnar sig musikpedagogisk definitionsmakt genom att utveckla egna musikpedagogiska teorier. Detta sker genom problemlösning i egna praktiker, vilket förutsätter ett såväl kritiskt som kreativt tänkande. Pedagoger måste få tid att utveckla sin egen praxis. Om de ska få musikpedagogisk definitionsmakt måste man ge dem tid till att själva utveckla sina teorier.

Vad överraskade dig?

- Dels hur komplext sambandet är mellan musikpedagogiska diskurser och pedagogers definitionsmakt. Och vilken enorm betydelse musikpedagogiska begrepp kan ha för vad vi uppfattar – och hur vi uppfattar praxis. Dessutom, hur dåligt underbyggd vissa utsagor och tolkningar av Vygotskij är i svensk diskurs. Det är viktigt att man som pedagog själv läser Vygotskij och inte bara uttolkare.

Vem har nytta av dina resultat?

- Flera kan vara intresserade av resultaten. De som är intresserade av frågor om musik och pedagogik. De som arbetar med, och är intresserade av, musikpedagogisk kompetensutveckling. Alla som jobbar med musik inom specialpedagogiken. Och de som är intresserade av sprängkraften i Vygotskijs teorier – inte minst eftersom studien presenter en radikalt annan bild av dessa teorier än den som till exempel Roger Säljö genom åren förmedlat i Sverige.

Gunilla Nordin