Nya konstformer utmanar bildlärare

0 Skriv ut

Bildlärares kompetensutveckling styrs i stor utsträckning av deras egna intressen, eftersom den ofta sker på fritiden. Det får konsekvenser för undervisningens innehåll, visar Anna Jonsson Widen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under de 15 år jag jobbade som bild- och konstlärare hände det mycket med digitalisering av bilder och nya konstformer. Jag har funderat mycket på hur man ska förhålla sig och vad man ska hänga med på. När jag sedan jobbade på bildlärarutbildningen i Umeå märkte jag att fler bildlärare brottades med de frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur bildundervisning i olika skolformer kan förändras, vilket berör både lärares professionella utveckling och ämnesutvecklingen. Jag har valt att titta på samtidskonst och hur den kan omsättas till undervisningsinnehåll. Jag har gjort fallstudier med lärare från grundskolan, gymnasiet, kulturskolan och folkhögskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett en rad olika faktorer som inverkar på lärarnas professionella utveckling och ämnesutvecklingen. Intervjuer med lärare visar på bristande rutiner och resurser för kompetensutveckling och eftersom bildlärarkåren har en kultur som bygger på personligt anslag fick deras skapande på fritiden stor betydelse. Det blev en garant för den professionella utvecklingen. Bildlärarna bekostar ofta kurser själva som de går på fritiden, men då blir det personliga avgörande för urvalet och få väljer att fördjupa sig i digitalisering och samtidskonst. Sen påverkar förstås kontexten man jobbar i hur man tar sig an samtidskonsten. Den kan vara svår att lyfta in i skolans strukturer och mönster eftersom den kräver en viss frihet. Men får samtidskonsten möta skolan på skolans villkor så går det. Flera av lärarna hade till exempel som strategi att få in samtidskonsten i elevens val.

Vad överraskade dig?

– Första intrycket när jag pratat med bildlärare är att de sällan tar upp samtidskonst i sin undervisning. Men när jag varit ute i skolorna så finns den där ändå, men man arbetar med samtidskonst som ”visuell kultur”. Men som lärare kan det vara bra att känna till de rätta begreppen.

Vem har nytta av dina resultat?

Personer som vill utveckla lärarutbildningen och forma insatser för kompetensutveckling för lärare. Men även de som jobbar inom konstvärlden och skolan som vill skapa goda relationer mellan de två.

Annika Larsson Sjöberg

FAKTARUTA

Anna Jonsson Widen

Född 1967
Bor i Umeå

Disputerade 2016-11-25
vid Umeå universitet

RELATERAT

Slöjd, 8-9 maj 2017

Arrangemang

image descriptionVälkommen till Skolportens årliga konferens för dig som är slöjdlärare! Med avstamp i såväl forskning som praktik belyser vi flera olika utmaningar i slöjdlärarens arbete.Ta del av två intressanta dagar som ger dig inspiration och fördjupad kunskap om slöjdens möjligheter!

Fortbildning för dig som undervisar i musik

Arrangemang

image descriptionMusikämnet är mångfacetterat och kräver undervisning som behandlar en bred variation av områden. Ta del av en konferens med fokus på musikämnet där du får inspiration och ämnesfördjupning. Med föreläsningar som belyser aktuell forskning i musikpedagogik och ger dig praktiska exempel som du kan använda i din undervisning, hälsas du varmt välkommen den 25-26 april!

Fakta viktigare än skapande i skolan

Intervju

image descriptionEstetiska lärprocesser  kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Marie-Louise Hansson-Stenhammar visar i sin avhandling att estetiska lärprocesser ges lite utrymme i skolans olika ämnen - inklusive de estetiska.

Kön spelar stor roll i bildundervisningen

Intervju

image description

Stina Wikberg har undersökt hur elever i bildundervisningen gör kön i bild och hur bild gör kön hos eleverna.

 
Annons