Nytt mätverktyg kan hjälpa elever med lässvårigheter

Ett nytt datorbaserat verktyg mäter texters läsbarhet med större noggrannhet än Lix. Det visar Katarina Heimann Mühlenbock i sin avhandling.
Det språkteknologiska verktyget gör det möjligt att mycket bättre anpassa och hitta texter för målgrupper med lässvårigheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är språkteknolog och har arbetat som enhetschef vid ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionshinder. Där upptäckte jag vilka svårigheter personer med funktionshinder möter när det gäller delaktighet i samhället där det mesta bygger på att man har en god läsförmåga.

– Jag insåg också vilka goda möjligheter språkteknologin erbjuder att anpassa och hitta texter som passar en viss målgrupp av läsare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utvecklat en språkmodell, SVIT (syntax, vokabulär, idétäthet), som mäter texter och avgör hur komplexa, läsbara och begripliga de är. Jag har undersökt tre olika slags texter, skönlitterära texter, informationstexter samt nyhetstexter.

– Mitt sätt att mäta läsbarhet består i att titta på texten utifrån ordvariation, ordupprepning, vanliga/ovanliga ord, ordens betydelse, meningsuppbyggnad utifrån antal bisatser, omvänd, passiv/aktiv ordföljd samt lätta och svåra begrepp. Det är betydligt fler parametrar, jämfört med Lix som mäter texten enbart utifrån längd på ord och meningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att jag fick så goda resultat när jag testade min modell på autentisk text. Jag jämförde lättläst och ordinär text och fann att mitt sätt att mäta gav i genomsnitt 15 procentenheter bättre träffsäkerhet än Lix då det gällde att skilja mellan dessa två texttyper. Min metod överträffade Lix i alla de 28 experiment jag gjorde.

Vad överraskade dig?

– Att min metod var så bra! Jag har visserligen gjort en omfattande förstudie och läst en massa forskning kring läsförståelse som jag baserat min metod på, men jag är ändå överraskad av att SVIT gav så pass mycket bättre resultat jämfört med Lix.

Vem har nytta av dina resultat?

– I förlängningen alla med lässvårigheter. I sommar drar jag igång med ett nytt forskningsprojekt där den här modellen ska prövas på elever på olika läsnivåer, det ska bli jättespännande.

– Ett annat användningsområde är att anpassa text för personer med olika typer av kognitiva funktionshinder – där har jag och en kollega fått medel från Post- och Telestyrelsen för att skapa ett verktyg för skribenter av lättläst informationstext.

Susanne Sawander

FAKTARUTA

Katarina Heimann Mühlenbock

Katarina Heimann Mühlenbock

Född 1952
i Eskilstuna

Disputerade 2013-04-26
vid Göteborgs universitet

RELATERAT
Linda Fälth

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Intervju

image descriptionNy forskning visar att lästräning med en kombination av olika metoder är effektivt för att träna upp läsförmågan. Resultaten visar också att det är bättre med intensiva insatser under en kort tid, istället för att sprida ut det under ett helt läsår eller en termin.

Karin I E Dahlin

Arbetsminnet viktigt för skolframgång

Intervju

image descriptionElever i behov av stöd som tränat arbetsminnet med hjälp av ett dataspel höjde sin läsförståelseförmåga, en effekt som höll i sig över tre år. Det visar Karin I E Dahlins avhandling. "Jag har sett positiva resultat, men kan inte så tvärsäkert uttala mig om egentliga orsaker till att eleverna förbättrar sig", säger hon.

 
Annons