Pojkar dominerar talutrymmet i klassrummet

Pojkar dominerar fortfarande stort i klassrummet. Det konstaterar Nina Eliasson som forskat om i hur hög grad flickor respektive pojkar deltar i kommunikationen i undervisningen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har ett förflutet inom processindustrin men är också lärare i teknik, matematik och naturvetenskap. Under lärarutbildningen kom jag i kontakt med PISA-undersökningen när jag arbetade med att koda elevsvar. Även om pojkar och flickor totalt presterade på samma nivå så fanns det skillnader på uppgiftsnivå vilket väckte mitt intresse.

Vad handlar avhandlingen om?

– I stora drag om hur och i vilken grad som flickor respektive pojkar deltar i kommunikationen på lektioner i naturvetenskap. Jag har studerat 200 timmars videoinspelningar från sex olika högstadieskolor med både höga och låga meritvärden och valt ut 14 timmars kommunikation för analyser. I studien ingår också skriftliga elevsvar i naturvetenskap från PISA-undersökningar. Jag har kvantifierat materialet utifrån pojkar och flickor – hur stort talutrymme de får, men också på vilken typ av frågor som de väljer att svara på. I de skriftliga svaren ha jag undersökt svarslängd men också hur stor andel vardagsord, substantiv och långa ord som används.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att pojkar dominerar kommunikationen i det naturvetenskapliga klassrummet. Detta trots att flickor presterar på högre eller samma nivå som pojkarna. Det rör sig om stora skillnader i deltagande. Det finns en föreställning om att pojkars dominans till stor del kan förklaras av tillrättavisningar från läraren. Men mina resultat visar att pojkar dominerar även när tillrättavisningar räknats bort. Läraren vänder sig oftare till pojkar och ställer även den typ av slutna frågor som pojkar hellre svarar på. Frågor med ett givet svar hugger pojkar mycket snabbare på. Flickor svarar däremot oftare på frågor som är mer kognitivt krävande. Resultaten visar att lärarnas frågor till 87 procent utgörs av korta faktafrågor. Den här slagsidan på utrymme är svårt att upptäcka för en enskild lärare eller ens skola. Det är först när man börjar räkna, precis som jag gjort, som skillnaderna blir tydliga. Under ett helt skolliv blir skillnaderna väldigt stora.

– I de skriftliga proven lämnar flickorna betydligt längre och mer välformulerade svar än pojkarna. Flickorna använder sig också i högre grad av ett naturvetenskapligt språk jämfört med pojkarna.

Vad överraskade dig?

– Att så lite förändrats över tid. Tidigare forskning har visat att flickor får en niondel av talutrymmet på en lektion. Inget tyder på någon större förändring.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, främst i NO men egentligen alla de som är intresserade av genusfrågor och likvärdig tillgång till undervisning. Sverige är ett av världens mest jämställda länder men min forskning visar att det fortfarande finns en hel del kvar att göra.

Susanne Sawander