Ungdomar i fosterhem satsar på skolan

Med rätt stöd i fosterfamiljen och i skolan kan placerade ungdomar på kort tid förbättra sin skolsituation. Det framkommer i Lena Hedins avhandling. – De här ungdomarna har kapacitet, slår hon fast.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare på socionomprogrammet i Örebro. Tidigare arbetade jag som familjehemssekreterare. Jag ville ta reda på hur det kan vara att komma till en ny familj, tidigare känd eller okänd, och placeras i ett nytt kulturellt sammanhang.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungdomars upplevelser av att komma till en fosterfamilj. Jag ville studera hur det var att komma in i familjen utifrån ungdomarnas vardagliga liv och relationer, i familjen, i skolan med kamrater och i kontakten med den biologiska familjen. Fokus ligger på vad som kan skapa tillhörighet när ungdomarna kommer till ett nytt familjesammanhang. Skolan var en viktig del för dessa ungdomar som var 13-16 år när de placerades och hade varit placerade i 3-18 månader.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller familjelivet är familjehemmets öppenhet mot ungdomarna och deras föräldrar av stor betydelse. Att ungdomarna får vara delaktiga, vara med och påverka och göra vardagliga saker, som att äta och se på tv, tillsammans med familjen kändes bra för dem. Att ha roligt tillsammans är också av betydelse – att bli delaktig i familjeskämten. Det kan tas för självklart, men är värt att poängtera.

Vad överraskade dig?

– Det var slående att så många hade förbättrat sin skolsituation. 10 av de 17 intervjuade ungdomarna hade tidigare haft allvarliga skolproblem. De hade till exempel skolkat eller gått om en årskurs. När de var placerade gick alla i skolan. Normalt visar fosterhemsplacerade barn som grupp sämre resultat i skolan jämfört med genomsnittet. Här studeras ungdomarnas egen utveckling. Den visar en klar förbättring jämfört med resultaten innan placeringen.

– Det var också slående att med skolan såg de en framtid för sig och var stolta över sina resultat. Jag gjorde en uppföljning efter ett år. De som var kvar med ordnad skolgång fungerade fortfarande bra i skolan. Detta visar att de här ungdomarna har kapacitet. Med rätt stöd finns möjlighet att klara av skolan. Inte bara lärandet var viktigt, också socialisationen, att gå till skolan för att få kamrater.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Socialtjänsten i första hand, men också familjehemsföräldrar och skolpersonal. Skolans stöd är viktigt för dessa ungdomar. Några påtalade att en viss lärare, skolsköterska eller kurator var betydelsefull för dem. Jag vill göra en uppföljning av ungdomarna, som nu är 18-21 år. Hur det är att lämna vården är viktig kunskap. Om Skolverket vill stå för ekonomiskt bidrag till studien får de gärna höra av sig.

Gunilla Nordin

FAKTARUTA

Lena Hedin

Lena Hedin

Född 1951
i Norberg

Disputerade  2012-01-13
vid Örebro universitet

RELATERAT
Inger Linblad

Bris kunskap – nyckelhålsbilder av barns verklighet

Intervju

image description

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Detta jämfört med forskningen från samma tid. Det framkommer i Inger Linblads avhandling ”Problembilder av barn. Representationer, föreställningar och strategier i Bris stödtelefon 1996-98”. Varför blev du intresserad av ämnet? – Jag ville ta reda på hur problembilder av barn och ungdomar skapas, det […]

Barns rättigheter i utbildningen

Vetenskaplig tidskrift

image description

Ann Quennerstedt: ”The political construction of“ children’s rights in education – A comparative analysis of Sweden and New Zealand

 
Annons