Viktigt med lek på fritids

I Sverige är det vanligt att leken på fritidshem fokuserar på lärande och att utveckla sin sociala kompetens. Eva Kanes forskning visar att det är viktigt att fritidspedagoger ger leken ett större utrymme.

Eva Kane
Eva Kane

Född 1958
i Stockholm

Disputerade 2015-10-23
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Playing practices in school-age childcare: An action research project in Sweden and England

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag bodde på Nordirland i 20 år och det var där jag fick upp ögonen för och blev involverad i barns rätt till lek och professionsutveckling för de som arbetar på motsvarigheten till fritidshem. När jag kom tillbaka till Sverige för åtta år sedan började jag jobba som fritidspedagog och tyckte det var intressant att se den målstyrning som fritids är en del av. Jag tänkte på hur lätt leken skulle kunna försvinna från agendan eftersom det är lättare att tala om andra mål och svårt att planera för lek.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en aktionsforskningsstudie tillsammans med personal på fritidshem på en skola i Stockholm och ett fritidshem i södra England. Jag valde medvetet ett fritidshem i England där man hade så kallade ”playworkers”. Det primära för ”playworkers” är att tillsammans med barnen skapa utrymme för leken. Jag valde att forska både i England och i Sverige för att få exempel på olika lekpraktiker – ju fler olika lekpraktiker vi kan få syn på desto lättare kan det bli att planera för lek. I de allmänna råden för fritidshem står det att leken ska vara ett betydelsefullt inslag i verksamheten. Jag ville ta reda på hur personalen kan utveckla sin förmåga att ge utrymme för lek.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns olika sätt att tänka och göra lek på fritids och jag kallar det för olika lekpraktiker. Hur man gör lek hänger också ihop med hur man talar om lek. I Sverige är det vanligt med en lekpraktik som hänger ihop med lärande. När fokus ligger på lärande ger det utrymme för en viss slags lek men inte en annan. Man vill gärna att barnen ska lära sig de rätta sakerna och en konsekvens av det kan bli att man tillrättalägger miljön och materialet så att det främjar den lek som man uppfattar leder till det lärande man strävar efter. En annan lekpraktik som är vanlig i den svenska skolan är leken som social kompetens. Den utgår från att det krävs vissa förmågor och regler som man ska hålla sig till när man leker. Det innebär exempelvis att man kan bli orolig för barn som leker själva eftersom de inte får öva på, eller praktisera, sin sociala kompetens. Då kan det bli så att vissa barn får öva sig på att leka genom att vuxna väljer grupper av barn som ska leka tillsammans för att man vill ge barnen en chans att utveckla lekskicklighet.

– När man får syn på de olika lekpraktikerna i ett arbetslag så kan man börja ”leka” med dem och pröva nya. Som exempel kan man fundera på hur verksamheten skulle se ut om man ser lek som delaktighet eller lek som bearbetning och planera för det. På så vis kan lekandet bli en resurs för kvalitetsutvecklingsarbete.

Vad överraskade dig?

– När man arbetar tillsammans i aktionsforskning sätter man igång processer som är till för att störa och överraska – så det är svårt att sätta fingret på något specifikt.

Vem har nytta av dina resultat

– Personal i fritidshem och skolledning. Jag hoppas resultaten bidrar till ett utvidgat språk för att prata om leken i skolan. Vi får inte tappa bort leken i alla mål som är mer fokuserade på kursplaner i ämnen. Det är viktigt att det finns utrymme kvar för barn att leka på eget initiativ.

Åsa Lasson

Fotograf: Anders G Warne

Sidan publicerades 2015-11-30 08:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-02-09 11:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Måluppfyllelsen högre när barn sätter egna mål

Måluppfyllelsen högre när barn sätter egna mål

Mål som barn med funktionshinder sätter upp för sig själva skiljer sig från målen som deras föräldrar sätter. Måluppfyllelsen är också högre när barnen sätter sina egna mål, visar Kristina Vroland Nordstrand i sin avhandling.

Konferenser
Magasin Skolporten
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Tema Arbetsmiljö i nya nr av Skolportens forskningsmagasin. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Kommande disputationer
Konferens
Förstelärare 2017

Förstelärare 2017

På Skolportens förstelärarkonferens diskuteras uppdragets utmaningar, möjligheter och framgångsfaktorer samtidigt som vi tar sikte på specifikt viktiga kunskapsområden. Välkommen att inspireras!

Läs mer & boka plats
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Nyhetsbrev
Kommande tema: Studie- och yrkesvägledning

Kommande tema: Studie- och yrkesvägledning

Missa inte våra temabrev där vi djupdyker i ett utvalt ämne. Prenumerera på "temabrev" så får du utskicket om Studie- och yrkesvägledning den 11/10.

Bli prenumerant