Specialpedagogik

Skriv ut

(Special)pedagogik och social utslagning: Perspektivisering – möjligheter och dilemman

Avhandling
Stockholms universitet

Vem försvarar de svaga grupperna i skolan? Kan specialpedagogiken axla ett solidariskt bevakningsuppdrag?Avhandlingen diskuterar behovet av social rättvisa i skolan när det gäller svagare gruppers livs- och kommunikationsförhållanden. Empirin består av intervjuer och textmaterial som skolpersonal arbetat fram i två dokumentationsprojekt, med fokus både på grundskolans och gymnasieskolans sociala problem.

Lekprocessen – specialpedagogisk intervention i (för)skola: När aktivt handlande stimulerar lärande, social integration och reducerar utslagning

Avhandling
Lärarhögskolan i Stockholm

Hur kan man hjälpa barn som visar ett underaktivt eller överaktivt aktivitetsmönster? Vad gör man när barnet inte deltar i lek, vardagsverksamheter och dagsprogram?Gun-Marie Wetso har under fem år varit deltagande observatör och studerat hur barn efter en börjat delta i dagliga aktiviteter med andra barn och pedagoger.

Non-formal learning through Ludic Engagement within interactive environments.

Avhandling
Malmö högskola

Interaktiva miljöer skapar motivation för funktionshindrade barn att träna och uttrycka sig på ett sätt som vanlig terapi sällan gör. Här ges barnen själva kontrollen över skeendet och dessutom är det roligt. Och glädjen i sig är ofta den bästa grogrunden för lärande och utveckling, säger forskaren Eva Petersson.

Åtgärdsprogram

Avhandling
Göteborgs universitet

Var femte elev i den svenska skolan är i behov av någon form av stödåtgärd och för varje elev som behöver stöd måste det skrivas ett åtgärdsprogram. Dokumentation kring enskilda elever får med andra ord allt större betydelse i dagens skola. Lisa Asp-Onsjö har studerat en kommuns dokumenterar med hjälp av åtgärdsprogram.

Från barn till elev i riskzon: En analys av skolan som kategoriseringsarena

Avhandling
Växjö universitet

Det är inget fel med kategoriseringar, säger Marianne Lundgren, det är tvärtom ett naturligt sätt för oss att hantera världen. Men kategoriseringar kan bli ett hinder istället för ett hjälpmedel om vi stirrar oss alltför blinda på dem. Det är vad som framkommer i hennes avhandling, där hon har tittat på hur barn går från att vara just barn, till att bli en elev i riskzon.

Dokumenterat utanförskap – om skolbarn som inte når målen

Avhandling
Lunds universitet

Gunilla Ingestads avhandling handlar om situationen för de elever som slutar skolan utan att få betyg i kärnämnena.
– Det har tyvärr uppstått en situation där vi har en ganska stor andel elever som lämnar grundskolan utan att ha nått läroplanens mål. Jag ville, ur elevens perspektiv, analysera hur skolan har agerat för att hantera den här situationen: vilka är orsakerna till att eleverna har ofullständiga betyg, och hur ser deras skolupplevelser ut?

The kaleidoscope of communication: Different perspectives on communication involving children with severe multiple disabilities

Avhandling
Stockholms universitet

Social kommunikation handlar inte om att hitta ett färdigt budskap, utan om det unika samspelet mellan två samtalsparter, säger forskaren Cecilia Olsson. Hon har studerat hur barn med olika funktionsnedsättningar kommunicerar med personal och kamrater, och säger att det viktigaste är att våga ge sig in i själva samspelet: alla beteenden har en kommunikativ potential.

Children’s health and developmental delay: Positive functioning in every-day life

Avhandling
Funktionshindrade och utvecklingsförsenade barn har samma behov som andra barn av självständighet och samspel för att fungera positivt. Det visar Lena Almqvists avhandling "Children s health and developmental delay".

Delaktighet och funktionshinder – en studie av delaktighet i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder

Avhandling
Karolinska institutet

Lilly Eriksson har studerat delaktighet i skolan för barn med funktionshinder, och säger känslan av att vara delaktig är något multidimensionellt. Att bara vara med räcker inte, barnet måste också KÄNNA sig delaktig och själv kunna fatta beslutet att aktivt delta. Hennes studie visar att graden av funktionshinder har liten inverkan på barnets delaktighet – viktigare var däremot att inte separeras från sina kamrater, utan få stöd direkt i klassrummet.

”Bara man ser till barnens bästa”. En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla.

Avhandling
Karlstads universitet

Skolans pedagoger har i uppdrag att möta och behandla alla elever på ett likvärdigt sätt – den utbildningspolitiska intention som kan sammanfattas som ”en skola för alla”. Men hur ser pedagogerna själva på sitt uppdrag? Gunbritt Tornbergs avhandling visar att när lärarna skulle lösa ett konstruerat etiskt problem tillsammans, skapar de en gemensam yrkesetik som framträder indirekt i samtalen. Hon menar att etiken skulle bli tydligare för pedagogerna om de hade ett uttalat språk för det.

Warriors and Worriers: Development, protective and exacerbating factors in children with behavior problems. A study across the first six years of school

Avhandling
Det har Lisbeth Henricsson undersökt i avhandlingen "Warriors and Worriers". Hon har tittat närmre på lärare-elev relationen och vilka faktorer som förbättrar eller förvärrar möjligheterna till anpassning för barn med beteendemässiga störningar.

Samtal i social aktivitet: en studie av interaktion mellan vårdgivare och barn med och utan funktionshinder

Avhandling
Ulrika Ferm visar i sin avhandling att kommunikationen mellan föräldrar och barn med grava tal- och rörelsehinder ofta är innehållsmässigt begränsad. För att kunna utbyta tankar och erfarenheter behöver dessa barn olika former av kommunikationsstöd.

Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv

Avhandling
Umeå universitet

Gunnar Sjöberg menar att det finns bättre förklaringar på varför vissa elever har problem i matematik än att hänvisa till dyskalkyli – bland annat visar hans tidsstudie att var femte mattetimme försvinner till förmån för andra aktiviteter, och de timmarna kompenseras aldrig. Dessutom är arbetsinsatsen låg, vilket gör att för några elever kvarstår bara 30 minuters matematikstudier i veckan.

Kampen för ett språk: Dövas två språk och tvåspråkighet i skolundervisningen i Sverige 1809-1990

Avhandling
Lärarhögskolan i Stockholm

Den diskurs som karakteriserar dövundervisningen i Sverige från den första dövundervisningen år 1809 fram till 1990 fokuseras på att tala eller teckna, vilket fick sitt pedagogiska uttryck i talmetod respektive teckenmetod. Fram till 1900-talets början ansågs den döve stå på en låg mental nivå och teckenspråket sågs som utvecklingshämmande. Under 50- och 60-talen förväntades alla elever lära sig tala med hjälp av hörselteknisk apparatur.

De döva hävdade att teckenspråket hjälpte dem att bygga upp sin omvärldsuppfattning. Tvåspråkigheten infördes dock först 1983. Under årens lopp förvandlades Sveriges Dövas Riksförbund till att bli en framträdande dövpolitisk påtryckargrupp.

Ögonblickets pedagogik: Yrkesgrupper i samtal om specialpedagogisk kompetens vid barn-och ungdomshabiliteringen

Avhandling
Mälardalens högskola

Vi utnyttjar inte specialpedagogens unika kunskap till fullo, säger Kerstin Åman, som får medhåll av både intresseorganisationer och samverkanspersoner. Pedagogerna formulerar sin specifika kompetens genom att beskriva hur den framträder i det direkta mötet. Det finns inga färdiga metoder, vilket gör arbetssättet svårt att beskriva. Kanske är det därför specialpedagogerna inom habiliteringen, som är en relativt ny profession, fortfarande kämpar med att positionera sig.

Att vara förälder till barn med funktionsnedsättning: erfarenheter av stöd och av att vara professionell stödjare.

Avhandling
Umeå universitet

Det stöd som föräldrar till barn med funktionsnedsättning får av professionella, närstående och vänner är av avgörande betydelse för hur de upplever sin livssituation. Det visar Britt-Marie Lindblad i den avhandling hon försvarade vid Umeå universitet 13 januari.

Avhandlingen omfattar fyra delstudier som är baserade på intervjuer med föräldrar och professionella.

 
Annons