Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Elever saknar verktyg för källkritik

Publicerad:2014-08-11
Uppdaterad:2014-08-14
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Artikel nr 11 2014: Elevers strategier för att bedöma källors trovärdighet

eljonsson_annelinilsson
Eva-Lena Jonsson och Anneli Nilsson är lärare på Ribbaskolan i Gränna.

Elever i grundskolan bedömer information på internet utifrån vad de själva känner igen. En kvällstidning har därför större trovärdighet än en vetenskaplig artikel. Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källor, konstaterar Anneli Nilsson och Eva-Lena Jonsson, lärare på Ribbaskolan i Gränna.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Alla lärare här på Ribbaskolan i Gränna ingår i ett forskningsprojekt genom Jönköpings högskola. Vi två har tillsammans studerat just denna fråga och ville genom en utvecklingsartikel sprida våra resultat.

Vad handlar artikeln om?

– I Lgr 11 läggs mer vikt vid att lärare ska kunna bedöma elevens förmåga att källgranska. Vi har i NO-undervisningen filmat elever från fyra olika klasser i årskurs 7 och tittat på vilka strategier de har för att bedöma trovärdigheten i källor de hittar på internet. Vad baserar de sina bedömningar på och hur resonerar de?

Vilka resultat har ni sett?

– Att eleverna nästan uteslutande baserar sin granskning på sin egen auktoritet, alltså om de känner igen källan eller inte. Det här är ett dilemma eftersom barn inte har samma erfarenhet att luta sig mot som en vuxen. Många ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass som nästan ingen hade hört talas om.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Vi insåg att vi måste ge eleverna tydligare verktyg för att bättre kunna bedöma fakta. Att jämföra flera källor är ett sätt. Vi lyfte också Wikipedia som en bra källa, den har tidigare haft ett dåligt rykte men vår efterforskning visar att Wikipedia håller bra kvalitet i dag. På Wikipedia redogörs historiken kring faktatexten som också ständigt uppdateras. Ett annat verktyg är att lära elever skilja på en vetenskaplig tidskrift och en kvällstidning.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Genom diskussioner i våra arbetslag tar vi del av varandras projekt. Det här ämnet är ju ständigt aktuellt, inte bara för att det poängteras i Lgr11. Dagens elever googlar så fort de vill veta något och vi måste hjälpa dem att förhålla sig till all information som de utsätts för.

Susanne Sawander

Eva-Lena Jonsson är utbildad 4-9 lärare och arbetar idag som lärare i matematik, No och teknik på Ribbaskolan i Gränna, Jönköpings kommun.
E-post: Eva-Lena.Jonsson@jonkoping.se

Anneli Nilsson är utbildad 4-9 lärare och arbetar idag som lärare i matematik och No på Ribbaskolan i Gränna, Jönköpings kommun.
E-post: Anneli.Nilsson@jonkoping.se

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev