Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.