"Lektionen blev inte alls som jag hade tänkt mig, och det är positivt och utmanande", säger Jakob Hansson, en av de fyra matematiklärare från Manillaskolan som var inbjudna till Lärarnas forskningskonferens som hölls i Stockholm den 1 november.

I sin avhandling har Charlotte Nylander, Uppsala universitet, studerat vilka faktorer som påverkar behandlingen och livssituationen för ungdomar med kroniska sjukdomar. (s.11)

Övergången från barndom och ungdom till vuxenlivet kan vara en komplex tid i livet för unga med funktionsnedsättningar. Elisabet Björquist har i sin avhandling sökt en djupare förståelse av hälsa och välbefinnande, utmaningar, önskemål och behov under denna viktiga övergångsperiod som den upplevs av de unga och deras vårdnadshavare. (s.10)

Människor som gått gymnasiesärskolan får ganska sällan jobb. De som anställer unga människor borde tänka mer på de som inte är så duktiga på allting. (s. 8.)

Psykologen Bo Hejlskov Elvén och logopeden Ulrika Aspeflo svarar på lyssnarnas frågor om neuropsykiatriska diagnoser. En speciallärare undrar hur hon kan inreda klassrummet för att passa barn med NPF? Finns det några enkla knep?

Att Christine Bylund klarade sig bra genom alla skolår berodde inte i första hand på att skolan varit så bra på att möta hennes förutsättningar, utan för att hon varit bra på att möta skolans. Som nybliven doktorand forskar hon om strukturer som påverkar vardagslivet för personer med funktionsnedsättning.

Kopplingen mellan elevernas psykiska hälsa och skolresultat är tydlig. Därför måste skolan tidigt uppmärksamma hur barnen mår, menar skolläkaren och forskaren Fiffi Boman.

Marknadsmekanismer kan urholka inkluderingstanken i skolan. Det menar Gunnlaugur Magnússon, som nyligen föreläste om sin forskning på Vetenskapsrådets konferens Resultatdialog.

Det sociala kapitalet som skolan förmedlar till sina elever är mer varaktigt än betyg. Det är en av erfarenheterna man kan dra av utvecklingsarbetet i Essunga, skriver specialpedagogen Monika Mattsson.