Bättre svenska med genrepedagogik

På Grimstaskolan i Vällingby arbetar lärarna med genrepedagogik för att hjälpa både nyanlända elever och andra elever med svenska som andraspråk till bättre skolresultat.

Omkring 90 procent av eleverna på Grimstaskolan är flerspråkiga. Kunskap om olika textgenrer, till exempel beskrivande, förklarande och berättande texter, ger eleverna bättre förutsättningar för att dels förstå svensk text, dels att skriva själva, förklarar Åsa Sebelius, lärare för nyanlända elever och genreutbildare vid Grimstaskolan.

– När jag kom till skolan för fem år sedan hade lärarna just haft en bokcirkel kring Pauline Gibbons Stärk språket – stärk lärandet. Det kan man nog se som startpunkten för den utveckling som skett på skolan de senaste åren, säger hon.

Förändringen tog fart på allvar när Åsa Sebelius började fortbilda sina kolleger i genrepedagogik för tre år sedan. I dag gör hon det både på Grimstaskolan och andra skolor.

– Intresset är generellt väldigt stort. Många lärare känner att de inte når fram till sina elever och är öppna för nya sätt att arbeta. Men genrepedagogik är ingen quick fix. Det krävs mer för att behärska den än att lyssna på en föreläsning, och det är inte ovanligt att jag möter reaktionen ”Men hur ska jag få tid att lära mig detta?”

För lärare som inte själva undervisar i språk kan det vara en lång resa att ta till sig genrepedagogiken, konstaterar Åsa Sebelius. Först att själv bli medveten om sitt eget ämnesspråk, sedan att lära sig att hjälpa eleverna. Låg- och mellanstadielärare har oftast lättast att ta den till sig. För högstadielärare är det en större omställning.

– Det vanliga på högstadiet är ju strikta gränser mellan ämnena och att eleverna arbetar självständigt med sina uppgifter. Genrepedagogik handlar i stället om att integrera svenskan i alla ämnen. Den betonar också vikten av att lösa uppgifter tillsammans med eleverna, att skriva gemensamt, innan de är mogna att skriva själva.

– Men från de lärare som kommit igång får jag höra: ”Vad mycket bättre resultaten blivit!” Senast i går från engelsklärare, angående en skrivövning som hon hade haft med sina elever.

Åsa Sebelius är lärare i föreberedelsegruppen, där skolans mest nyanlända elever går. För dem är genrepedagogiken mycket viktig. Men också för resten av skolans elever, oavsett språklig bakgrund, är kunskap om hur texter är uppbyggda och vad som karaktäriserar olika genrer till nytta, menar hon.

– Även många med svenska som modersmål lär sig bättre med genrepedagogik. Barn läser tyvärr inte lika mycket i dag, och för många blir det ett stort glapp mellan vardagsspråket och skolspråket. Senare, på gymnasiet, förväntar sig lärarna att eleverna till exempel vet vad en argumenterande text är, men det är långt ifrån självklart för många.

Att eleverna presterar bättre syns också i Grimstaelevernas betyg, som är betydligt bättre i dag jämfört med för fem år sedan, enligt Åsa Sebelius.

– Det är framför allt de låga betygen som höjts, säger hon. Vi får med oss så gott som alla elever i undervisningen i dag.

Av Anders Nilsson

Foto: Jimmy Eriksson

____
Läs mer:

Stärk språket – stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, av Pauline Gibbons
Lyft språket – lyft tänkandet. Språk och lärande, av Pauline Gibbons
Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken, av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring
Learning to write, reading to learn, av J.R. Martin och David Rose

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2015, beställ ditt ex här!