Kriget födde värdegrund

Att den svenska lärarkåren sympatiserade med nazismen under andra världskriget är en seglivad myt.
– Sveriges lärare tog ställning mot Tyskland och lade därmed grunden till dagens värdegrundstänkande, säger Per Höjeberg, som forskat i ämnet.

Per Höjeberg

Per Höjeberg.

Per Höjeberg erkänner utan omsvep att han själv varit med och spridit nidbilden av den nazivurmande läraren.

– Men alla gånger har jag bitit mig i tungan, eftersom jag inte haft belägg för att svenska lärare skulle ha varit särskilt nazivänliga under krigsåren.

Nu vet han bättre. I våras disputerade han nämligen med en avhandling om lärarkårens värdemässiga positionering mot nazismen och Sovjetkommunismen under åren före och under andra världskriget.

Resultaten visar att svenska lärare stod stadigt fast vid sina demokratiska ideal gentemot Tyskland. Men samtidigt speglar tiden ett uppvaknande, menar Per Höjeberg.

– Lärarkåren insåg under dessa år att begrepp som värdegrund och demokrati inte är statiska, utan kräver ett aktivt ställningstagande.

År 1946 skrevs värdegrundsbegreppet in i den svenska skolans policydokument. Därefter har innehållet fördjupats och i dag har Förintelsen en självklar plats i grundskolans läroplan.

– Den tiden har utan tvekan påverkat skolans arbete med värdegrunder. Med det som bakgrund hoppas jag att min avhandling kan bidra till reflektion kring den pågående process som värdegrundsarbete innebär.

Tillbaka till 1930-talets svenska lärarkår. Snabbast att reagera på utvecklingen i Tyskland var folkskollärarna som redan våren år 1933 satte ner foten och fördömde nazismen. Läroverkslärarna på de icke-obligatoriska läroverken förhöll sig till en början mer avvaktande.

– Lärarkåren riktade sig aldrig mot den nazistiska politiken direkt, utan uttryckte sig med argument mot utvecklingen i den tyska skolan som blev alltmer auktoritär. Men det fanns hela tiden ett underliggande avståndstagande från svenskt håll.

I Läroverkslärarnas Riksförbund, med en anslutningsgrad på 90 procent av läroverkslärarna, fanns visserligen en tydlig hållning emot nazismen som idé, men arkivmaterial vittnar om en och annan nazisympatiserande medlem, även på förtroendeposter.

– De förde fram sina åsikter men lyckades aldrig få gehör för dem.

Vad svenska lärare framför allt vände sig emot var nazisternas vurm för fysisk fostran samt politiseringen av skolan, där Hitlerjugend tog över lärarnas auktoritet. När det gäller Sovjetkommunismen var många svenska lärare rent av entusiastiska och beskrev landet i öst som ”hoppets och optimismens land”.

Per Höjebergs hypotes är att svenska lärare föll för det vetenskapligt och tekniskt fulländade samhälle som Sovjetunionen framställde sig som. Men bilden nyanserades så småningom, särskilt efter år 1936 då Stalins utrensningar blev kända.

– Jag hoppas därmed att avhandlingen belyser vikten av att varje generation måste arbeta aktivt med frågor kring tolerans och demokrati, säger Per Höjeberg.

Av Susanne Sawander

Foto Annika af Klercker

 

Fakta/Per Höjeberg

Forskare: Per Höjeberg, född 1956.

Avhandling: Utmaningarna mot demokratins skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen 1933–1945.

Bor: Stockholm.

Bakgrund: Har arbetat som lektor i historia på gymnasieskolan Norra Real i Stockholm. I dag verksam vid institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik på Stockholms universitet. Disputerade i våras vid Lunds universitet.

Skolportens favorit

SKOLPORTENS FAVORIT

Till varje nummer av tidningen väljer Skolportens lärarpanel ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna. En av dem utses till favorit. Mer om avhandlingarna och om lärarpanelen hittar du på skolporten.se

 


>>>Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2016, beställ ditt ex här!

Nytt nr av Skolportens forskningsmagasin ute nu!

Tema: Nyanlända. Så blir det flerspråkiga klassrummet en tillgång för alla elever.

Inte redan prenumerant?

Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

6 nr (helår) av Skolporten för endast 349 kr!

PRENUMERERA HÄR!

Erbjudandet gäller till 31 oktober 2016 och för nya prenumeranter.

Sidan publicerades 2016-09-08 11:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Mötet är det viktiga

Ann-Louise Ljungblad har forskat om relationen mellan lärare och deras elever. Nu har Skolportens lärarpanel valt ut hennes avhandling som Skolportens favorit.

Vi och dom i religionsundervisningen

Undervisningen i religionskunskap på gymnasiet präglas av en stark icke-troende norm, visar Karin Kittelmann Flensners forskning. Nu har Skolportens lärarpanel valt ut hennes avhandling som Skolportens favorit.

Konferenser
Magasin Skolporten
Ur nr 3/2017:

Ur nr 3/2017:

Tema: Rasism och främlingsfientlighet. Samtal i stället för konfrontation är det bästa sättet att bemöta rasistiska åsikter i skolan, menar forskarna. Stor intervju med den belgiska skolforskaren Pedro de Bruyckere, om moderna myter om lärande och utbildningar, bla lärstilar. Reportage: Maktlekar – dolda kränkningar av elever i skolan.

Läs mer
Kommande disputationer
Konferens
Förstelärare 2017

Förstelärare 2017

På Skolportens förstelärarkonferens diskuteras uppdragets utmaningar, möjligheter och framgångsfaktorer samtidigt som vi tar sikte på specifikt viktiga kunskapsområden. Välkommen att inspireras!

Läs mer & boka plats
Lediga tjänster
Konferens
Främlingsfientlighet

Främlingsfientlighet

Ingen elev ska utsättas för främlingsfientlighet eller rasism i skolan, ändå sker det. Vid dessa situationer är all skolpersonal skyldig att agera, men hur görs det på bästa sätt? Varmt välkommen på en konferens där du får möjlighet att stärka dina kunskaper i hur du bemöter rasistiska och främlingsfientliga strömningar i skolan!

Läs mer & boka plats