Lärarnas samarbete är avgörande

På F–9-skolan Söderporten i Norrköping jobbar man för att göra eleverna redo för ordinarie undervisning i alla ämnen på högst ett år. För att klara det krävs ett tätt samarbete i lärarteamet.

– De flesta elever som kommit hit tillsammans med sin familj har visserligen varit med om traumatiska händelser, men det märks att de mår bra av att vara i skolan och lära sig, säger läraren Jilda Sürüp. De är motiverade och vill lyckas.

På Söderporten i Norrköping, där Jilda Sürüp arbetar, är nästan alla elever flerspråkiga. Det är ett skäl till att skolan är bra på att ta emot nyanlända elever, menar hon. Här finns lång erfarenhet av att anpassa undervisningen efter elevernas flerspråkighet.

– Mycket handlar om vilken attityd vi som lärare har, säger Jilda Sürüp. Barn är kloka, de märker fort hur vi ser på deras språktillgångar. Det är viktigt att se alla deras språk som resurser, och ge dem möjlighet att använda alla sina språk för att ta till sig ämnesundervisning och språkundervisning.

Efter en kort tid, max två månader, vid kommunens mottagningsenhet, kommer nyanlända elever till Söderportens förberedelseverksamhet, Internationella gruppen. Jilda Sürüp är lärare där i årskurs 7–9.

– Hur länge eleverna stannar i Internationella gruppen beror på deras språk- och ämneskunskaper, säger Jilda Sürüp. Vissa stannar bara ett halvår. Ambitionen är att slussa ut alla inom ett år, om det inte föreligger särskilda skäl. Det är mycket vi ska hinna på det året – vi ska förbereda eleverna så att de kan hänga med i undervisningen i alla ämnen.

För att klara utmaningen krävs mycket samarbete i Internationella gruppens lärarteam. Ämneslärare, SVA-lärare och modersmålslärare koordinerar sitt arbete, så att det som ämnesläraren tar upp återkommer i både svensk- och modersmålsundervisningen.

– Det gör stor skillnad att arbeta på det sättet, säger Jilda Sürüp. Jag märker att eleverna kommer till mina lektioner i till exempel SO med mycket mer förförståelse, vilket gör att vi kan gå framåt fortare.

Samarbetet med kollegerna leder samtidigt till ett kollegialt lärande i lärarteamet och att undervisningen utvecklas, konstaterar hon.

Utöver sitt ordinarie arbete vid Söderporten är Jilda Sürüp även förstelärare, med uppdrag att coacha lärare vid andra skolor i kommunen i undervisning för nyanlända.

– De har många frågor om allt från organisation till läromedel, och det finns sällan enkla svar. Det viktigaste är inte vilka läromedel du har, utan att du vågar pröva nya arbetssätt, vågar riskera att misslyckas. Det gäller att jobba väldigt medvetet med språket. Själv arbetar jag utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, där genrepedagogik och cirkelmodellen är viktiga nyckelord.

För nyanlända som kommer in sent i grundskolan är det tufft, konstaterar Jilda Sürüp. Många av dem går ut utan fullständiga betyg och kan inte gå raka vägen in på gymnasiet.

– Men vi strävar efter att de inte ska behöva gå gymnasiets språkintroduktionsprogram. Eleverna upplever det ibland som ett bakslag. Tänk dig att ha gått grundskolans förberedelseklass, blivit insläppt i ordinarie ämnesundervisning – men sedan på nytt bli bortsorterad när det är dags för gymnasiet.

Ett kompletterande tionde år i grundskolan för dem som behöver det vore en bättre idé, menar hon. Kommunen har hört av sig till skolan med en sådan förfrågan, och Jilda Sürüp tror att det skulle passa flera av de nyanlända elever som går ut nian i vår.

– Jag tror att det vore ett bra sätt. Många av de här barnen har en bra skolbakgrund från sitt gamla hemland. Vissa har faktiskt betydligt bättre ämneskunskaper än jämnåriga svenska barn.

Av Anders Nilsson

Foto: Fredrik Schlyter

____
Läs mer:

Stärk språket – stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, av Pauline Gibbons
Lyft språket – lyft tänkandet. Språk och lärande, av Pauline Gibbons
Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken, av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring
Learning to write, reading to learn, av J.R. Martin och David Rose