Lärarrollen i förändring

Lärarnas syn på sin egen professionalitet skiljer sig kraftigt från den bild som framträder i de skolpolitiska texterna, visar Larissa Mickwitz avhandling.

Skolpolitiska texter fokuserar på rollen som kvalitetssäkrare och betygssättare. Lärarna själva betonar flexibilitet och pedagogisk frihet som yrkets grundbultar. Om tiden för att dokumentera arbetet kring en elev med behov av särskilt stöd går ut över det pedagogiska arbetet med eleven själv, ja då har regleringen gått till överdrift, anser lärarna.

Det här är ett exempel från Larissa Mickwitz studie, där hon jämför lärarrollen i svenska och internationella skolpolitiska texter med lärares egna berättelser. De politiska texterna spänner från sent 1980-tal fram till i dag, och i dem framträder en föränderlig bild av vad en professionell lärare är. I slutet av 1980-talet betonas lärarens pedagogiska frihet; i dag läggs vikten vid lärarens uppgifter att betygssätta, kontrollera, dokumentera och kvalitetssäkra.

Förändringen i de politiska texterna ska ses i ljuset av att den svenska skolan gått från att vara ett föredöme till att rasa i de internationella betygsmätningarna, vilket skedde i slutet av 1990-talet, menar Larissa Mickwitz.

– Krisen i skolan ledde till att lärarna tappade status. Nu skulle de granskas och som en naturlig följd infördes lärarlegitimation. Skolpolitiken ställdes in mot att reglera och kvalitetssäkra undervisning och betygssättning.

– Det här kontrasterar mot vad lärarna själva lyfter fram – undervisningen i sig. Framför allt pekar de på flexibilitet och autonomitet som viktiga komponenter hos den professionella läraren.

– Lärarna är överens om att man löser saker och ting utifrån sin lärarprofessionalism, inte genom att följa ett regelverk.

När det kommer till betygssättning framhåller lärarna däremot vikten av styrdokument och de nationella proven. Många lärare berättar om att de stundom pressas av både elever och föräldrar att sätta högre betyg. Då är regelverket ett stöd i arbetet.

Sammanfattningsvis är politikers och lärares syn på den professionella läraren ganska motstridig. Larissa Mickwitz, som själv är lärare, befarar att bristen på samsyn kan hindra lärarna från att vara professionella.

– Det är något av en paradox, men en överreglerad skola kan kväva utrymmet för de kvaliteter som lärarna kopplar till ett professionellt yrkesutövande. Annars finns en risk för att detta leder till professionell vanmakt och på sikt likgiltighet. Hoppfullt och något av en positiv överraskning är lärarnas samstämmighet kring vad lärarprofessionen är och bör innehålla. Däremot vittnar många lärare om brist på tid för den här typen av kollegiala diskussioner.

– Min studie visar att det är mycket viktigt att lärarna börjar prata om och definiera sin yrkesroll, annars finns en risk för att bilden av läraren så som den framställs i de politiska texterna får stå oemotsagd.

Av Susanne Sawander

Foto Ylva Sundgren

FAKTA/

Forskare: Larissa Mickwitz

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska, samhällskunskap och medieämnen, fil. lic. i språkdidaktik och fil.dr i pedagogik

Artikeln är ursprungligen publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2015, ute nu!