Rättssäkra betyg?

1
Skriv ut

Lärare tar hänsyn till annat än kunskaper när de sätter betyg. Det visar Ilona Rinnes avhandling, som blev mest läst på Skolportens webb år 2015.

Ilona Rinnes intresse för betygssättning bottnar i hennes erfarenheter som betygssättande lärare.

I inledningen till sin doktorsavhandling berättar hon om eleven som får ett negativt besked om sitt betyg. Han utbrister ”Du har förstört mitt liv! Nu kommer jag inte in på juristutbildningen.”

Ilona Rinne

Ilona Rinne har forskat om betyg. Foto: Anna von Brömssen.

– Jag har genomfört många betygssamtal och har många gånger upplevt att det var besvärligt. Det är också många kollegor som har vittnat om att det har blivit svårare att sätta betyg de senaste åren, säger Ilona Rinne, som bland annat arbetat som lärare på Schillerska gymnasiet samt på Bräckegymnasiet i Göteborg.

I sin avhandling analyserar hon 149 videoinspelade enskilda betygssamtal mellan lärare och gymnasieelever.

– Lärarna måste inte genomföra samtalen, det står ingenstans i styrdokumenten. Däremot står det att lärare måste förklara grunderna för betygssättningen och då blir enskilda samtal ett bra sätt att göra det på.

Hon visar bland annat hur lärare tolkar betygskriterierna. Vissa lärare skapar egna system för att göra kriterierna begripliga för eleverna. Exempelvis omvandlar en av lärarna betyg till siffror efter ett system som hon själv har skapat.

Eftersom betygssystemet bygger på tolkningsbara betygskriterier är det inte alltid så lätt att tydliggöra kriterierna för eleverna, som vill veta varför de får ett visst betyg, enligt Ilona Rinne.

Vilka är de viktigaste resultaten i din studie?

– Att lärare tar hänsyn till annat än kunskaper i sin betygssättning är ett viktigt resultat. Lärare väger exempelvis in potentiella förmågor när de vet att en elev egentligen kan något men kanske inte har haft möjlighet att visa det.

Relationen mellan lärare och elev kan också få betydelse för lärarens betygssättning, säger hon.

– Det här påverkar självklart rättssäkerheten, men jag vill poängtera att lärare försöker sätta så rättvisa betyg som det går. Det är systemet som sådant som inte är rättssäkert.

Betygssättningen bygger på diffusa kunskapskrav som ger lärare stort tolkningsutrymme, menar Ilona Rinne, som överraskades av att de flesta lärare i studien var så tillmötesgående mot eleverna, och så öppna för dialog.

– Det hänger ihop med viljan att skapa ett gott klimat för lärande i klassrummet, för det krävs att lärare och elever har en god relation. Den relationen följer med i betygssamtalet och då hamnar den formella betygssättningen på kollisionskurs med den mellanmänskliga relationen som lärare och elever har.

Att inte godkänna elever som har ansträngt sig kan ta emot, menar hon.

– I den politiska debatten har betyg ofta framställts som ett objektivt mått på kunskap. Det är dock inte helt självklart vad de olika betygen står för. Det högsta betyget är lätt att relatera till som det bästa, men det är inte lätt att göra gränsdragningar mellan de olika betygen och förstå hur de relateras till kunskaper, säger Ilona Rinne som menar att det är viktigt att vi får till en diskussion om problematiken:

– I den politiska debatten hamnar fokus ofta på om man ska införa betyg i årskurs 4 eller liknande, men man diskuterar inte svårigheterna med betyg och bedömning och hur lärare gör när de bedömer. Det är viktigt att lärare ges möjlighet att diskutera dessa frågor både på lokal och nationell nivå.

Fakta/Ilona Rinne

Bor: Göteborg

Aktuell med: Mest lästa avhandlingen år 2015 på Skolporten.se

Disputerade: I januari 2015 vid Göteborgs universitet

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk.

Just nu: Arbetar som universitetslektor vid Göteborgs universitet där hon undervisar på Lärarprogrammet, samt fortsätter att forska.

Läs mer: Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg, av Ilona Rinne (doktorsavhandling, 2015)

Av Åsa Lasson och Moa Duvarci Engman



>>>Läs också: Hennes avhandling om betyg blev mest läst år 2015

Ilona Rinnes doktorsavhandling Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg var den mest lästa avhandlingen på Skolporten.se år 2015.

Att forskning om relationernas betydelse för betygen lockar till läsning är kanske inte så förvånande.

– Betyg är något som engagerar – alla har fått betyg och alla känner igen sig. Det finns mycket känslor inblandade i betygssättning, säger Ilona Rinne, som själv är gymnasielärare i grunden. I dag undervisar hon på Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet.

Avhandlingen fick stor uppmärksamhet när hon disputerade i januari förra året. Bland annat skrev Dagens Nyheter en längre artikel, och Aftonbladet gjorde till och med en tv-intervju, berättar Ilona Rinne.

I vissa tidningar fick dock artiklarna rubriker som ”Bli kompis med läraren och få högre betyg”. Det blev lättsamt och lite onyanserat, säger Ilona Rinne.

– Det är inte så att läraren vill vara kompis med eleven eller vill vara snäll. Undervisning handlar mycket om att få eleven med sig, och kan man inte det så spelar det ingen roll hur duktig man är som lärare.

Problematiken ligger i att läraren både ska sätta betyg och samtidigt ha en god relation till eleven.

– Man kan aldrig bortse från det mellanmänskliga i betygssättningen, det ligger i läraryrkets natur. På så sätt kan betyg aldrig bli rättssäkra, säger Ilona Rinne.

Hon konstaterar att intresset för den relationella pedagogiken är på frammarsch:

– Intresset bland forskare har ökat. Avhandlingen är unik vad jag vet, det är nog ingen som studerat betygssamtal ur ett mellanmänskligt perspektiv – det som inte beskrivs i styrdokumenten men ändå finns där.

Och betygsfrågan är komplex, konstaterar Ilona Rinne:

– Det finns anledning att forska kring dessa frågor. Ibland får jag frågan hur vi skulle kunna lösa det istället – men jag har inga bra lösningar.

Av Moa Duvarci Engman


Pedagogisk forskning 2015

Artikeln är tidigare publicerad i bilagan Pedagogisk forskning 2015Skolportens forskningsmagasin nr 2 2016, beställ ditt ex här!

Nytt nr av Skolporten ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

RELATERAT

Hallå där, Marie-Hélène Ahnborg. Vad vill du förändra?

image descriptionMed de utmaningar som skolan står inför är det viktigare än någonsin att de åtgärder man vidtar har stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Det säger Marie-Hélène Ahnborg, ny vd på forskningsinstitutet Ifous.

Vi och dom i religionsundervisningen

Favorit

image descriptionUndervisningen i religionskunskap på gymnasiet präglas av en stark icke-troende norm, visar Karin Kittelmann Flensners forskning. Nu har Skolportens lärarpanel valt ut hennes avhandling som Skolportens favorit.

 
Annons