”Det är lek och det ska vara skoj”

STOCKHOLM

En materialbod där eleverna använder ett lånekort för att hämta ut prylar, styrda rastaktiviteter på fotbollsplanen och populära tillställningar. Det är grunden i Sjöstadsskolans rastverksamhet.

Fritidspedagogen Gustav Sundh blev "skolgårdslärare".

Fritidspedagogen Gustav Sundh blev ”skolgårdslärare”.

Precis som på många andra skolor var det ingen som tog ansvar för rasterna på Sjöstadsskolan i Stockholm. Killarna dominerade fotbollsplanen, elever exkluderades från lekar och material gick sönder. Fritidspedagogen Gustav Sundh säger att situationen var olidlig.

Tillsammans med en kollega gick han därför till rektorn med önskemål om att de skulle ta ansvar och bli ”skolgårdslärare”. Det blev grönt ljus. De fick gemensam planeringstid och skulle vara ute minst 25 procent av sina respektive tjänster.

– Det har varit viktigt att rektorn har stått bakom oss från dag ett. Det är ofta där det brister. Det måste finnas en rektor som ger tid och förutsättningar, och som kommunicerar ut att de här personerna ska ansvara för rastverksamheten.

Rastverksamheten likställdes med lektionstid i den meningen att den skulle vara en plats för lärande. De ansvariga fritidspedagogerna skulle ordna aktiviteter för alla skolans cirka 600 elever i stället för att vara knutna till en särskild grupp, och deras uppdrag var att se till att aktiviteterna blev genomförda.

På skolgården har de byggt upp en materialbod där barnen får låna material mot inlämnande av ett personligt lånekort. Det är barnen själva som står i boden och lånar ut saker enligt ett arbetsschema.

– Det här är en lärandesituation som sker på varje rast, alla dagar i veckan. De får stå i kö, förhålla sig till andra, formulera i tal vad de vill ha och se till att de blir förstådda. Det har tagit lång tid att bygga upp. Men det har skapat en respekt för sakers värde.

När barnen lämnar tillbaka den lånade basketbollen, hopprepet eller sällskapsspelet så får de tillbaka sitt lånekort.

Materialboden är relativt självgående tack vare ett system där de äldre barnen som tar ansvar får ett guldkort som gör att de kan låna hur mycket de vill. Det har visat sig vara populärt och ett mål att sträva mot.

Gustav Sundh, numera ensam ansvarig för rasterna, kan därmed tillbringa den mesta tiden på skolgårdens multiarena. Där organiserar han lekar och har hittat tre grundläggande moment för att de ska fungera: Alla ska snabbt kunna förstå reglerna, det ska vara okej att hoppa in och ut och Gustav Sundh bryter och startar om regelbundet.

– Det gör att ingen hinner positionera sig. Det är lek och det ska vara skoj.

En effekt av rastverksamheten är att miljön har blivit mer tillåtande och inkluderande – barnen umgås mycket mer mellan åldersgrupperna och alla rör på sig mer.

– Det är väldigt många svettiga barn som kommer in till lektionen. Inte för att de har haft idrott eller sprungit, utan för att de har lekt. Det handlar om att skapa förutsättningar för spontanlek. Det gör vi genom att erbjuda aktiviteter eller material som stimulerar till lek.

 

Fakta/5 tips för att skapa rastverksamhet

  • Skolledningen måste ge tid och förutsättningar.
  • Se rasten som lika betydelsefull som lektionerna.
  • Glöm inte att det krävs planeringstid.
  • Ge ansvaret till en eller ett fåtal pedagoger.
  • Ordna aktiviteter tillsammans med barnen och låt dem ta ansvar.

Av Carl-Magnus Höglund

Foto: Camilla Lindqvist


Artikeln är en av artiklarna i TEMA: Raster, publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6/2016. Ute nu!

 

TEMA: Rustad för rast. Så kan rastmiljön bli bättre.

INTERVJU: Professor David Mitchell om en inkluderande undervisning.

INBLICK: Rätt hjälp vid lång skolfrånvaro.

DESSUTOM:

Nytt institut för skolchefer.

Därför behövs mer gymnastik i skolan.

23 aktuella avhandlingar, krönika av Karin Berg, nya böcker… och mycket mer!

Inte redan prenumerant?
Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2016-12-06 09:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Viktigt med lek på fritids

Viktigt med lek på fritids

I Sverige är det vanligt att leken på fritidshem fokuserar på lärande och att utveckla sin sociala kompetens. En konsekvens av det är att miljön och materialet ofta är tillrättalagt för att främja den lek som man uppfattar leder till det lärande man strävar efter, visar Eva Kane i sin avhandling.

Nätmobbning – ett stort problem

Nätmobbning – ett stort problem

Forskaren Sofie Berne har undersökt hur den utseendefixerade nätmobbningen ser ut och vad eleverna tror att de skulle göra om de blev nätmobbade.

Konferenser
Nyhetsbrev
Kommande tema: Studie- och yrkesvägledning

Kommande tema: Studie- och yrkesvägledning

Missa inte våra temabrev där vi djupdyker i ett utvalt ämne. Prenumerera på "temabrev" så får du utskicket om Studie- och yrkesvägledning den 11/10.

Bli prenumerant
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Magasin skolporten
Nytt nummer ute nu!

Nytt nummer ute nu!

Tema Arbetsmiljö i nya nr av Skolportens forskningsmagasin. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier