Hoppa till sidinnehåll
Kursplaner

Fem förmågor elever ska utveckla

Publicerad:2012-10-15
Uppdaterad:2023-08-31
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf
Universitetslektor Göran Svanelid satte sig att studera kursplanerna för alla sjutton obligatoriska skolämnen. Föresatsen var att förstå vilka kunskapsförmågor som efterfrågades. Det blev fem – the Big Five. De fem viktigaste förmågorna har han sammanfattat på ett lätt och begripligt sätt, men ändå med relevans. – Jag märkte hur lärare hade svårt att förhålla sig till Lgr11. Klart min uppställning är en viss förenkling, men man ser åtminstone skogen för alla träd. Göran Svanelid tog sig an kursplanerna i grundskolans nya styrdokument och fann fem förmågor som finns i alla skolämnen, med kunskapskraven underordnade:
  • Analysförmåga: Beskriva orsak och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och påvisa samband, växla mellan perspektiv, dra egna slutsatser.
  • Kommunikativ förmåga: Samtala, föra diskussioner, motivera, presentera, framföra och bemöta argument.
  • Begreppslig förmåga: Förstå innebörden av begrepp, använda dem och relatera dem till varandra.
  • Förmågan att hantera information: Söka, samla, strukturera och kritiskt granska information, skilja mellan fakta och värderingar, avgöra källors trovärdighet.
  • Metakognitiv förmåga: Tolka, värdera, ha omdömen, reflektera, avgöra rimligheten, välja mellan olika strategier, pröva och ompröva.
Kunskapsförmågorna återfinns i alla syftestexter och mål. Så enkelt är det, konstaterar han. – Alla ämnen har sina ämnesbegrepp. Man kan inte föra resonemang utan att använda dem. Analysförmågan finns också i praktiskt-estetiska ämnen, inte bara i de mer självklara SO- och NO-ämnena. Olika förmågor har olika tyngd beroende på ämne. Om fem förmågor blir för många att hålla i huvudet räcker det med tre, menar han. – De flesta ämnen kretsar kring det analytiska, kommunikativa och begreppsliga. Men man får inte glömma bort de andra två. Att känna till förmågorna är en sak. Den stora poängen är att bygga in dem i undervisningen. – Lärare har inte tidigare haft ett yrkesspråk. Att prata med kollegorna om kunskapsförmågorna skulle underlätta i samtalen dem emellan. Och under utvecklingssamtalen kan man diskutera med föräldrarna hur eleven ligger till utifrån förmågorna, säger han och talar om införandet av en ROT-pedagogik – Rätt, Ofta, Tidigt. – Det handlar om att utveckla förmågorna i sin egen undervisning så ofta det går, varje lektion, tidigt. Det är bra att börja utveckla förmågorna redan i årskurs ett, eller tidigare. The Big Five är lika relevant i förskolan som i gymnasiet. Göran Svanelids konkretisering har väckt stort engagemang bland lärare. Facebook-gruppen The Big Five har över 2000 medlemmar. – Jag är inne och kommenterar, ibland uppmuntrande, ibland klargörande. Det är fantastiskt roligt och jättebra kvalitet på diskussionerna. Hur går du vidare nu? – Jag håller på att göra en uppföljare om bedömning. Går det så går det, men det är inte lätt. Bedömningsstödet är en paradox. Det är för mycket och för komplex text, den är svår att tolka samtidigt som det står för lite om vissa saker. Gunilla Nordin
Kursplaner
Stockholm

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som fördjupar din ämneskompetens som svensklärare. Delta på plats i Stockholm 29–30 januari eller på webbkonferensen 5 februari–5 mars. Missa inte att boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk 7–Vux
29–30 jan 2026

Tematiska projekt i fritidshemmet

I den här kursen som leds av Ann S. Pihlgren får du konkreta verktyg för att arbeta med tematiska projekt i fritidshemmet. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk F–6