Flera av Skolinspektionens granskningar indikerar att bestämmelsen om att särskilt beakta de nationella proven i betygssättningen inte fått förväntat genomslag på skolorna. Nedan redovisas en sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna från granskningar av skolors arbete med bedömningar och betyg under åren 2021 till 2024. (pdf)

I en ny rapport inlämnad till regeringen påpekar Skolinspektionen att många huvudmän och rektorer fortsatt inte tar sitt ansvar att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygssättning.

Att vi tolkar den lärarutbildning som jag läser vid Malmö universitet så olika beror antagligen inte på bristande underlag, utan på att Wedin och Schmidt inte delar min uppfattning om vad som utgör god läs- och skrivundervisning, skriver Aron Ihse Trägårdh, ordförande för Sveriges Lärarstudenter i Malmö.

Det Skolverket gör är att slå ifrån sig kritiken istället för att lyssna in vad kritiken består i. Syftet med bedömningsstödet är ju att identifiera elever som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter, skriver specialläraren Inger Fridolfsson.

I rapporten granskar Inger Fridolfsson, speciallärare med magisterexamen i specialpedagogik och redaktör för Svenska Dyslexiföreningens tidskrift, det obligatoriska bedömningsstödet i årskurs 1 samt de nationella proven (NP) i svenska för årskurs 3. (pdf)

”Hur svensk skola missar elever som inte lär sig läsa”. Så heter en ny rapport skriven av specialläraren Inger Fridolfsson. Hennes slutsats: Skolverkets bedömningsstöd är verkningslöst eftersom många elever lyckas dölja sina lässvårigheter genom att gissa sig till rätt svar på testen. Dessutom är kraven för lågt ställda.

Vilka elever ska läsa svenska som andraspråk? På Loviselundsskolan i Hässelby har man arbetat intensivt med materialet ”Bygga svenska” för att svaret på den frågan ska bli så rättvist som möjligt. Efter fyra år finns en tydlig struktur där alla lärare ingår.

På Skolverket känner man till förvirringen som råder kring begreppet bedömning. Anna Westerholm, chef på avdelningen Läroplaner, understryker att det inte finns några uppnåendemål för barnen i förskolan. "Däremot måste man få koll på om man arbetar mot förskolans mål", säger hon.

Förskolorna behöver bli bättre på att lämna information om barnen vid över­lämning till förskoleklass. Det menar Gudrun Eirell, förskollärare i förskoleklass på Tomtebo­gårds skola i Umeå.

Inom Pysslingen finns ett speciellt system för att utveckla verksamheten där pedagoger från närliggande förskolor hjälps åt att bedöma varandra – så även på förskolan Solbacka i Sollentuna norr om Stockholm.

På Gullängens förskola i Malmö bedöms både det enskilda barnets och gruppens utveckling och lärande, liksom undervisningen. Men att arbeta i en mångkulturell verksamhet kan ha sina utmaningar i sammanhanget.

Förskolläraren Katrin Nörthen är kritisk till bedömning av barn i förskolan, bland annat eftersom barn utvecklas så olika. Att skolförberedelserna framöver kan gå ännu lägre ner i åldrarna ser hon också som ett orosmoln. "Jag tycker att vi bestämmer att det räcker nu", säger hon.