En central rättning av de nationella proven hade inte bara underlättat för lärarnas arbetsbelastning och förhindrat läckor – man hade även gjort det svårare för skolor att sätta glädjebetyg, skriver Borås Tidning på ledarplats.

Fler elever än i dag kan klara gymnasieskolan. Men det krävs rätt fokus och rätt insatser från våra politiker, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, i en replik.

Nu har regeringen tillsatt den utredning som ska ta fram en modell för ämnesbetyg. Utgångspunkten är att dagens gymnasieskola med relativt stor valfrihet ska behållas. Bland gymnasielärare finns det både oro och förhoppningar.

Friskolorna själva har därför all anledning att kräva att staten skapar tydliga läroplaner för riktig kunskap, och skapar och upprätthåller betygssystem som är inflationssäkra, skriver Benjamin Katzeff Silberstein på ledarplats.

I förra veckan kom skolforskaren Jonas Vlachos med en rapport där han hävdar att friskolorna sätter omotiverat högre betyg än de kommunala. Utgångspunkten är att jämföra betygen med resultaten i nationella proven, skriver Lotta Engzell-Larsson på ledarplats.

Internationella Engelska Skolan har lägst betygsinflation om man tittar på Skolverkets siffror. De senaste påståendena i debatten stämmer därmed inte. Det den svenska skolan behöver är en ny kunskapssträvan, som vi sammanfattar i nio punkter, skriver Barbara Bergström och Hans Bergström.

Skolbetygen har stor betydelse för den enskilde. Sverige har skapat en marknad där det delas ut glädjebetyg utan närmare kontroll. Det är ett stort svek.

Friskolor sätter genomgående högre betyg än kommunala, enligt en ny rapport. Engelska skolan ligger i topp när det kommer till generös betygsättning, men skolan i Sundsvall menar att eleverna får de betyg de förtjänar.

20 000 gymnasieelever lämnar skolan med ofullständiga betyg. Ett stort misslyckande, menar Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer. "Det är en fråga som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet".

Engelska skolan i Halmstad tillbakavisar uppgifter om glädjebetyg. Skolans rektor säger till P4 Halland att eleverna får betyg som de förtjänar.

Den krassa verkligheten är att 20 000 elever kommer att gå ut gymnasiet med ofullständiga betyg i år. Det är en fjärdedel av Sveriges gymnasieelever som på examensdagen lämnar skolan för en osäker framtid. Det är, enligt debattörerna, ett misslyckande för utbildningssystemet, skriver flera debattörer.

Vi saknar i Sverige ett effektivt system för att mäta att betygen är likvärdiga. Anledningen till detta är att undervisande lärare är helt suverän i sin betygssättning. Minskad självständighet för lärare kan stoppa betygsinflationen, skriver Sam Olofsson, generalsekreterare för utbildningsorganisationen Star for Life, på DN.Åsikt.