Det är hög tid att granska hur mäktiga pedagoger i samklang med okunniga politiker har kört den svenska skolan i diket. Elever som har det rätta snacket får höga betyg. Det räcker helt enkelt inte längre med kunskap, skriver läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Kunskapskraven för skolbetygen är i allt för stor grad baserade på - exempelvis hur elever lyckas analysera, anser Lärarnas Riksförbund, som vill att Skolverket gör en översyn av kunskapskraven för betyg.

Den enskilda läraren bör inte ensam sätta betygen. Det krävs nationella externa ­tester. Lärarna är under hård press från elever, föräldrar och arbetsgivare att höja ­betygen och det måste stoppas, skriver försteläraren Svante Holmberg.

Här är skolan där eleverna får betyg redan i årskurs fyra. Malmö Friskola är en av få skolor i landet som ingår i en försöksverksamhet med tidiga betyg.

Replik från Anna Ekström om ämnesbetyg. Den svenska gymnasieskolan ska ha ett betygssystem som speglar faktiska kunskaper, främjar lärande och uppmuntrar elever att anstränga sig. I alla dessa avseenden är ämnesbetyg bättre än dagens system med kursbetyg, skriver hon i Aftonbladet.

I sju av nio sörmländska kommuner var en lägre andel niondeklassare behöriga till gymnasiet 2017 jämfört med samma tid våren 2014. Det visar siffror från Skolverket för den kommunala grundskolan som nyhetsbyrån Sirén sammanställt.

Bräcke och Bergs kommun har några av de största rasen i Sverige av antalet elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiet år 2017 jämfört med 2014.  

Betygsinflation är en styggelse. Den leder till orättvisa mellan elever, men är även ett problem för Sverige. Om inte de mest lämpade eleverna antas till högre utbildningar eller anställs försämras kompetensförsörjningen till företag och offentlig sektor, skriver Anders Morin och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Ett ämnesbetygssystem innebär att betyg sätts först när eleven är klar med studierna i ett ämne, som läses över flera terminer. Med dagens lärarbrist i åtanke finns det stor risk att eleven inte har samma lärare under alla år vilket i sin tur leder till större risk för lärandet, skriver Daniel Sandin, gymnasielärare och författare.

Henrik Jordahl, IFN, kommenterade på tisdagen två rapporter från Skolverket – "Från gymnasieskola till högskola" och "Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor" – på ett seminarium arrangerat av Friskolornas riksförbund. Han påpekade att Skolverket generellt bör ägna större intresse åt att mäta kvalitet i skolor och hänvisade till att elevsammansättningen förklarar…

Häromdagen meddelade regeringen att man vill ersätta kursbetygen på gymnasiet med ämnesbetyg. Därför tillsätts en utredning med uppdrag att senast i november nästa år presentera en modell för att i princip återgå till det system som rådde före 1994. Det är på tiden, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.

I en tapper replik försöker utbildningsminister Fridolin komplettera upp sitt betyg. Men eftersom att regeringen vägrar att se de omfattande utmaningarna som skolan står inför, och därmed inte förmår att föreslå de reformer som krävs, räcker betygsunderlaget enbart till ett F, skriver Erik Bengtzboe (M) i en replik.