Bräcke och Bergs kommun har några av de största rasen i Sverige av antalet elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiet år 2017 jämfört med 2014.  

Betygsinflation är en styggelse. Den leder till orättvisa mellan elever, men är även ett problem för Sverige. Om inte de mest lämpade eleverna antas till högre utbildningar eller anställs försämras kompetensförsörjningen till företag och offentlig sektor, skriver Anders Morin och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Ett ämnesbetygssystem innebär att betyg sätts först när eleven är klar med studierna i ett ämne, som läses över flera terminer. Med dagens lärarbrist i åtanke finns det stor risk att eleven inte har samma lärare under alla år vilket i sin tur leder till större risk för lärandet, skriver Daniel Sandin, gymnasielärare och författare.

Henrik Jordahl, IFN, kommenterade på tisdagen två rapporter från Skolverket – "Från gymnasieskola till högskola" och "Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor" – på ett seminarium arrangerat av Friskolornas riksförbund. Han påpekade att Skolverket generellt bör ägna större intresse åt att mäta kvalitet i skolor och hänvisade till att elevsammansättningen förklarar…

Häromdagen meddelade regeringen att man vill ersätta kursbetygen på gymnasiet med ämnesbetyg. Därför tillsätts en utredning med uppdrag att senast i november nästa år presentera en modell för att i princip återgå till det system som rådde före 1994. Det är på tiden, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.

I en tapper replik försöker utbildningsminister Fridolin komplettera upp sitt betyg. Men eftersom att regeringen vägrar att se de omfattande utmaningarna som skolan står inför, och därmed inte förmår att föreslå de reformer som krävs, räcker betygsunderlaget enbart till ett F, skriver Erik Bengtzboe (M) i en replik.

Ersätt elevernas nationella prov med ett nationellt bedömningsprov för lärare. Det är lärarna som bör testas, inte eleverna. Att resultaten från de nationella proven ska få ökad betydelse för elevers slutbetyg är fel väg att gå, skriver läraren Helena Forsman, m.fl. på DN.Åsikt.

En bidragande orsak till elevers psykiska ohälsa kan vara dagens betygssystem. Det är något som nu prorektor Jörgen Tholin ska utreda på uppdrag av regeringen.

Ämnesbetyg istället för kursbetyg på gymnasiet, betyg som fokuserar på styrkor och en mindre skarp godkäntgräns. Det ingår i uppdraget för regeringens nya betygsutredare Jörgen Tholin.

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

En särskild utredare ska utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utredaren ska även utreda och lämna förslag på justeringar i betygssystemet för alla skolformer. Syftet är att främja elevers, såväl flickors som pojkars, kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper. (pdf)

Betyg ska spegla faktiska kunskaper, främja lärande och uppmuntra elever att anstränga sig. Men dagens system med kursbetyg har flera brister för både elever och lärare. Därför tillsätter regeringen nu en utredning som bland annat ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.