Att kalla begåvning en ”föreställning” är som att kalla tyngdkraften en ”norm” – teorin rasar så fort den möter verkligheten. 

Raset inom Pisa och att allt fler ungdomar inte läser tillräckligt bra för att komma in på gymnasiet, eller ens klara sig på gymnasiet, har sin grund i det naturvetenskapliga monopol på läsforskningen som tar sig hela vägen ut i klassrummet, skriver Johan Kant, kunskaps- och resultatstrateg i Norrtälje kommun.

I avsnittet intervjuar debattören Ivar Arpi Fredrik Zimmerman, lektor i pedagogik, om hans senaste bok Pojkars värld – hur föreställningar om maskulinitetsnormer påverkar viktiga jämställdhetsfrågor och pojkar i skolan. Boken handlar om varför pojkar som grupp ofta halkar efter i skolan och vilka konsekvenser det får – både för individen och för samhället. (webbradio)

Rektorskarusellen måste hejdas. 70 procent av grundskolerektorerna har slutat på sina jobb efter fem år, enligt färsk statistik från Skolverket. Ny forskning visar att ett stabilt och hållbart ledarskap är avgörande för hur en organisation mår.

För att underlätta för de elever i skolan som behöver mer stöd så borde det införas en gräns på som mest 20 elever per klass på låg och mellanstadiet, och max 25 i äldre årskurser, det skriver sju specialpedagogiska forskare på DN Debatt.

Det är orimligt att var fjärde elev i grundskolan ska förvisas till särskilda undervisningsgrupper utanför klassrummet. Dessa förslag från en statlig utredning går tvärtemot forskning som visar att elever som får gå kvar i sina klasser klarar sig bättre, skriver sju forskare.

Skolforskaren Katarina Rejman beskriver den finländska skolan som lugnare än den svenska, där föräldrar mer sällan pressar lärare kring betyg eller undervisning. I Sverige upplever lärare högre tryck och förväntningar, vilket Rejman kopplar till friskolesystemet och konkurrensen om elever.

Matteelever som redan i årskurs ett lär sig se delar och helhet i olika tal får lättare att ta till sig matematiken även högre upp i skolåren. – De som fastnar i enstegsräkning riskerar att hamna i en återvändsgränd, säger Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet.

Vad är det som styr hur musiklinjernas utbildningar på folkhögskolor formas och utvecklas? Det har forskaren Julia Eckerstein tittat närmare på, och hittat tre olika ideal.

Matteängslan gör det svårare för elever att använda sitt arbetsminne effektivt och kan leda till att de presterar sämre i matematik, visar en ny avhandling. – Många upplever matte som ett hotfullt ämne, säger Jonatan Finell, forskare vid Umeå universitet.