Lärare i anpassad grundskola har ett komplext uppdrag som ställer stora krav på individanpassningar och en bred repertoar av kommunikationssätt för att stötta alla elevers lärande. För att stärka kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen satsar grundskoleförvaltningen i Göteborg sedan 2021 på fortbildning och kollegiala mötesplatser för samtliga lärare.

Ett hundratal tjänster kan bli övertaliga inom grund- och gymnasieskolan i Eskilstuna, enligt uppgifter till SVT. Förhandlingarna som inleds på måndag handlar bland annat om förändringar inom elevhälsan.

I rapporten granskar Inger Fridolfsson, speciallärare med magisterexamen i specialpedagogik och redaktör för Svenska Dyslexiföreningens tidskrift, det obligatoriska bedömningsstödet i årskurs 1 samt de nationella proven (NP) i svenska för årskurs 3. (pdf)

”Hur svensk skola missar elever som inte lär sig läsa”. Så heter en ny rapport skriven av specialläraren Inger Fridolfsson. Hennes slutsats: Skolverkets bedömningsstöd är verkningslöst eftersom många elever lyckas dölja sina lässvårigheter genom att gissa sig till rätt svar på testen. Dessutom är kraven för lågt ställda.

Närmare 95 procent av eleverna i Lunds kommun får godkänt på läsdelarna i de nationella proven i årskurs 3. Detta trots att ett annat, mer träffsäkert testverktyg, visar att 20 procent av dem har svag eller mycket svag läsförståelse.

Tolv- till femtonåriga flickor mår sämre och känner sig inte lika trygga som jämnåriga pojkar inom flera områden, visar en ny undersökning från SCB. Det gäller både i skolan och i hemområdet.

Efter kritiken – Skolverket får bakläxa när regeringen nu tvingar myndigheten att se över sitt testmaterial i läsa-skriva-räkna-garantin. Men Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare, menar att ­regeringens uppdrag är för vagt formulerat.

Får dagens lärarstudenter tillräcklig undervisning i hur man lär barn att läsa? Absolut inte, enligt lärarstudenten Aron Ihse Trägårdh. "Jag har aldrig träffat någon som tycker det. Många ­saknar verktyg när de möter sin första klass", säger han.

Många gymnasieelever kan inte stava. Och att hög­stadie­elever saknar grundkunskaper i matematik är numera ­vanligt. Matematikläraren Anna Persson och historie­läraren William Malmsten tycker att man borde satsa mycket mer på grundläggande kunskaper i lägre åldrar.

Tidskrävande, låg träffsäkerhet och ingen garanti för att tidiga stödinsatser faktiskt sätts in för de elever som inte klarar testen. Nu larmar både lärare och forskare om att läsa-skriva- räkna-garantin som infördes 2019 stjälper mer än den hjälper.