Det jämlika Sverige är ett minne blott. Barn som inte behärskar språket kan bli förlorare innan de ens satt sin fot i skolan, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.
Skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökar mellan elevgrupper och mellan skolor. Det visar den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021 som presenterats idag. Det är de resurssvaga eleverna som försämrat sina resultat mest. ”Sverige som kunskapsnation måste kunna bättre än så här”, kommenterar Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.
Svenska fjärdeklassares läsförmåga sjunker och skillnaderna mellan elever med olika socioekonomiska förutsättningar ökar. Det visar resultatet av PIRLS 2021. "Det här är ett oerhört oroväckande resultat, vi som kunskapsnation måste vända kurvan", säger Per Kornhall, Läromedelsförfattarna.
Den nya Pirls-mätningen visar att läsförmågan hos svenska tioåringar har försämrats sedan senaste mätningen för fem år sedan. Men det gäller även de nordiska länderna och snittet i OECD. "Så försämringen vi ser i Sverige ser vi också i andra deltagande länder", säger Skolverkets Peter Fredriksson.
Läsförmågan bland svenska fjärdeklassare har försämrats märkbart, enligt den globala studien Pirls. Sannolikt har pandemin påverkat resultatet, och framför allt för elever som behöver mer stöd.
Fjärdeklassares läsförmåga sjunker och skillnaderna mellan eleverna ökar. Elever från resursstarka hem ligger på samma nivå som den förra mätningen 2016, medan resultaten sjunker bland resurssvaga elever.
Svenska elever i åk 4 har försämrat sina resultat i läsförståelse sedan PIRLS 2016. Resultaten ligger fortsatt över genomsnittet jämfört med de EU- och OECD-länder som deltagit i PIRLS 2021. Bland de svenska eleverna har andelen lågpresterande ökat medan andelen högpresterande är oförändrad. (pdf).
Skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökar mellan elevgrupper och mellan skolor. Svenska elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående mätning 2016, medan läsförståelsen bland resurssvaga elever sjunker.
Nu ska Hedemoras skolor bli bättre på att belysa kamratskap, vänskap och empati för eleverna på mellanstadiet och högstadiet.Det gör man genom det nya projektet "Lika Olika", som drar igång med en informationsträff på onsdagen."Det är en satsning som går hand-i-hand med vårt värdegrundsarbete", säger rektor Camilla Aldén.
Tillsammans är ett nyckelord när kommunens skolor, och förskolor, utvecklas med målet att bli "bästa skola". "Vi vill skapa likvärdiga förutsättningar för barn och elever och ge alla samma möjlighet att nå sina kunskapsmål, det handlar inte om att vi ska vinna någon ranking", förklarar Johanna Elmes Axelsson, processtödjare i Samverkan för bästa skola.
Historiskt har vi strävat efter att ge elever likvärdig tillgång till datorer och internet – så kanske det är dags att vi börjar överväga hur vi kan göra detsamma för AI-teknologin, skriver Håkan Karlsson, kommunlektor och lärare.
Allt för länge har betydande kvalitetsskillnader tillåtits växa fram mellan kommuner, skolor och elever. Det skriver Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén, Sveriges Lärare.