Enligt en färsk opinionsundersökning anser 67 procent av föräldrarna till elever i kommunala skolor att det är ett dåligt förslag att elever ska bussas till olika skolor för att utjämna skillnader i grundskolan. Kvotering av vissa innebär nämligen diskriminering av andra, skriver Christian Carlsson, KD.

Bristerna i likvärdighet, kompetensförsörjning och personaltäthet i förskolan lägger hinder i vägen för att införa ett obligatorium för femåringar. Vi uppmanar därför regeringen att inte gå vidare med förslaget, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Hur länge ska barn som bäst behöver förskolans omsorg tillåtas ha en barndom i förskolan som är otrygg och glädjefattig? Jämlikhetskommissionen bör ge förslag på hur kvaliteten säkras, skriver Boel Vallgårda, Nätverket för en likvärdig skola.

År 2017 krävde Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson ett nationellt ansvarstagande för att möta bristen på likvärdighet. Men likvärdighetsutredningen (2020) nämnde inte frågan om skollokaler. Och dessvärre berörs inte likvärdighet i Boverkets stundande vägledning för skolhus. När ska myndigheterna agera? Frida Brismar Pålsson ger här fem förslag för en standard som kan skapa verklig likvärdighet mellan…

På Ljungsbroskolan i Linköping förbereder man sig för att ta emot elever från stadsdelen Skäggetorp. En önskan vore att få en av den snart nedlagda Skäggetorpsskolans lärare till skolan.

Den här terminen är den sista med högstadium på Skäggetorpsskolan. Politikerna har bestämt att eleverna ska spridas ut på andra skolor i kommunen. Orsaken? Målet är mindre segregation och fler som klarar att söka till gymnasiet.

När beskedet om nedläggningen av Skäggetorpsskolan i Linköping kom i maj 2020 var det bara en i raden av liknande skolnedläggningar. De önskade resultaten, mindre segregation och bättre betyg, har i flera fall uteblivit.

Katalys har både fel i sak och använder sig av en oärlig retorik. Den mest ointressanta frågan i skoldebatten är den om driftsformen. Den mest intressanta är den om kvalitet och elevernas kunskapsutveckling. Den första frågan är livligt debatterad, den andra närmast obefintligt, skriver Anita Westerberg, grundare av Hudikskolan/Hudikgymnasiet, m.fl.

Skolan kan inte fortsätta sortera barn så att inte klarar kunskapsmålen. Elever går inte i skolan för att vara lönsamma, utan för att utbilda sig. Experimentet med deras framtid måste upphöra, skriver Liv Beckström på ledarplats.

Eleverna som har störst behov av hjälp lämnas i sticket. Det skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén, som ger förslag på vad som behöver göras för att skolan ska leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag.

I sitt remissvar beskriver Almega en likvärdig skola som ett ”etiskt dilemma”. I sitt repliksvar på min debattartikel skriver Almegas näringspolitiska chef, Andreas Åström, att en rättvis skolpeng skulle komma att ”straffa” elever på friskolor. Det stämmer inte. Det skriver Gunilla Svantorp (S), i en slutreplik.

Skolverket har den 21 maj lämnat en delredovisning i regeringsuppdraget att undersöka pandemins konsekvenser för utbildningen inom skolväsendet. Specialpedagogiska skolmyndigheten har bidragit till delredovisningen med en temarapport med fokus på elever i behov av stödinsatser.