Rektorer på skolor med låga resultat ska kunna få ett lönelyft med hjälp av statliga pengar. Regeringen avsätter 34 miljoner kronor per år.

Kommuner och fristående skolor måste se till att skolledarna har goda villkor. Hård press och förhållandevis låg lön är inget lockbete, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Rektorer i utsatta områden ska kunna få upp till 10.000 kronor mer i lön per månad. Regeringen vill nu satsa mer pengar på karriärtjänster för skolor med särskilt tuffa förutsättningar. (webb-tv)

Regeringen satsar 34 miljoner kronor extra årligen på rektorer och förstelärare i skolor i utsatta områden, uppger TV4.

Imorgon kommer regeringen att besluta om att satsa 34 miljoner kronor extra per år för att höja lönerna för skolledare som jobbar i de mest utsatta områdena. Detta är en viktig första satsning, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Även lärare i waldorfskolor bör ha rätt att ta del av det statliga lärarlönelyftet. Det kräver Waldorskolefederationen och Waldorflärarhögskolan.

Grundliga förberedelser är A och O för ett lyckat lönesamtal. Den som ändå blir besviken kan höja sin lön genom att byta arbetsgivare.  

Inför lönerevisionen gäller det att vara rustad med goda argument. Skriv upp allt du gör under arbetsveckan, manar Maria Forssell, lärare i hem- och konsumentkunskap.

Inom grund- och gymnasieskolan är problemen akuta och insatser behövs för att vända utvecklingen. Regeringen har därför av utbildningspolitiska skäl valt att i detta allvarliga läge ta ansvar för att höja läraryrkets attraktivitet och då är lönen en viktig faktor, skriver statssekreterare Karin Röding (S),

Efter påtryckningar kom förskollärare och fritidspedagoger med i regeringens lärarlönesatsning. Men arbetsgivarna kan strunta i att satsa på dem ändå.  

Skolpersonal berättar vad de tycker om lärarlönelyftet.

Landets kommuner och Lärar­förbundet protesterar mot beslutet att maximalt tio procent av Lärarlönelyftet får gå till fritidshem och förskolor.