En ekspertgruppe har i dag præsenteret sine anbefalinger til fremtidens nationale test.

Regeringen avsätter 133 miljoner kronor i den kommande budgeten för att tidigarelägga införandet av central rättning av nationella prov i gymnasiet och grundskolan, med undantag för lågstadiet

Å stryke på eksamen siste året på videregående kan få alvorlige konsekvenser for ungdommen det gjelder, viser en ny studie fra Folkehelseinstituttet.

Totalt 53 035 personer hade anmält sig till höstens högskoleprov när anmälan stängde vid midnatt den 22 augusti. Provet genomförs på hundratalet orter i Sverige söndagen den 22 oktober.

Over 40 prosent av elevene fikk karakteren 5 eller 6, mer enn dobbelt så stor andel som for tilsvarende eksamen i 2018/2019.

Norskeksamen ble annullert flere steder, men elever vil også stryke matteeksamen på grunn av teknisk rot og for kompliserte oppgaver. Ikke nok, mener myndighetene.

Kun hver fjerde lærer, der har haft elever til årets afgangsprøver, er glad for prøverne. For prøverne stjæler tid fra fordybelse og kreativitet, og de hæmmer trivslen, siger lærerne i en ny rundspørge. Både DLF og Skolelederne vil have prøverne erstattet med en anden form for evaluering.

Efter rapporter om utbredda problem med glädjebetyg tillsätter regeringen nu en utredning som ska se över hur betygssystemet kan förändras. En av modellerna som ska undersökas är centralt rättade examensprov.

Den svenska skolan är bättre än vad man ofta får bilden av. Men matematiken hänger inte med, där bara hälften av eleverna får mer än godkänt på nationella proven. Det duger inte i en tillvaro där matematik kommer att bli viktigare, skriver Olivia Bergström, Timbro.

Jag är helt övertygad om att vi skulle se en positiv hälsoeffekt i skolan om vi slutar med prov och i stället fokuserar på det formativa lärandet som sker under varje lektionstillfälle, skriver grundskolläraren Joakim Heneskär.

"Politikere, skolemyndigheter og foreldre har stor tillit til våre vurderinger, sier Julia Ruth."

Det är upprörande att rektorer kritiserar de nationella proven som ska vara lärarnas rättesnöre, skriver gymnasieläraren Helena Hemberg Lind.