Rapportförfattarna presenterar i denna rapport förslag på reformer som de bedömer kommer att göra att friskolesystemet fungerar bättre. (pdf)

En träffsäkrare skolpeng, rättvisare betyg och en möjlighet för kommuner att upphandla kunskapsstöd till sina skolor. Det föreslås i en rapport från Svenskt Näringsliv. Målet är att höja kunskapsresultaten i alla Sveriges skolor.

Med anledning av Maria Ludvigssons ledare ”Hon har fel om friskolorna” har replik inkommit från Linnea Lindquist. Ludvigsson svarar.

I och med att det ursprungliga syftet med friskole­reformen är helt utraderat finns det inte något argument kvar för att behålla reformen i sin nuvarande form, skriver skoldebattören Linnea Lindquist.

Bristen på specialpedagoger gör att läsa-skriva-räkna-garantin blir enskilda lärares ansvar. "Fler elever får stöd, men det är utarbetat av lärarna", säger Anna Blom, Skolinspektionen.

Gemensamt skolval, reducerad skolpeng för friskolor och ökade resurser till skolor i utsatta områden. Det är några åtgärder som bör övervägas för att öka likvärdigheten i skolan, skriver Bengt Westerberg, ordförande i Frisinnade klubben.

Leken har mistet noe av sin posisjon til fordel for mer lærestyrt aktivitet for førsteklassingene, viser en evaluering av seksårsreformen. Rapporten viser også at lærere er lite involvert i overgangen fra barnehage til skole.

Ivern att reglera friskolorna riskerar att gå ut över valfriheten. I stället för mångfald riskerar vi att få en oligopolmarknad med kommunala aktörer och ett fåtal stora skolkoncerner. Det går tvärt emot friskolereformens syfte, skriver studenten Hugo Burén.

I föreliggande rapport har Faugert & Co Utvärdering på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en analys av svensk högre utbildning jämfört med flera andra länder ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. (pdf)

Sverige har länge varit en ledande utbildnings- och forskningsnation. Men dessvärre har vi inte vårdat denna position på senare år. För att återupprätta Sverige som ledande kunskapsnation krävs nu reformer, menar experter.

En skolpengsnorm kan väl inte vara det enda en liberal skolminister tänker göra för att öka statens ansvarstagande för skolsystemet, undrar företrädare för lärar- och skolledarfacken.

Skolreformerna 2011, då bland annat betyg och nationella prov i årskurs sex infördes, kan vara en orsak till att elever mår sämre och är mer stressade.