För medan det skrivits spaltmeter efter spaltmeter om unga som skolstrejkar för klimatet är det min allmänna bild att det knappast skrivits något alls om den kraftiga högerlutningen bland unga som snarare efterfrågar billigare diesel till sina a-traktorer än eko-mat på skoltallriken, skriver Anders Gustafsson på ledarplats..

Hur kan man förklara den högervind som syns såväl bland förstagångsväljare som i skolvalet? Pelle Ahlin Olofsson, Demoskop, Ulrik Hoffman, Ungdomsbarometern och Jonathan Lundberg, författare och journalist, diskuterar denna förflyttning med SvD:s Andreas Ericson. (webb-radio)

Nu har även Sveriges elever röstat i skolvalet. De preliminära rösterna presenterades på måndag eftermiddag under MUCF:s valvaka och resultatet visar att M och KD får större stöd än i riksdagsvalet.

Både SVT:s vallokalsundersökning och skolvalet visar på en tydlig högervind bland unga – stick i stäv med den officiella bilden av var ungdomens sympatier ligger. Det skriver Adam Cwejman på ledarplats.  

Moderaterna blir största parti, följt av Sverigedemokraterna, när Sveriges elever säger sitt i skolvalet 2022. Miljöpartiet landar strax över fyraprocentsspärren.

Drygt 80 procent av högstadie- och gymnasieungdomar har i år möjlighet att delta i skolvalet till riksdagen. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som arrangerar valet är syftet att lära ungdomarna hur ett val går till och vad de olika partierna står för.

På Kattegattgymnasiet träffade SVT några förstagångsväljare för att prata om frågor som är viktiga för dem.  

Medan Stockholms kommun ser positivt på att gymnasieskolorna bjuder in företrädare för de politiska partierna till skolorna så gör rektorerna tvärtom i Södertälje.

Till skillnad från gymnasieskolorna i Södertälje så välkomnar Rönninge gymnasium i Salem de politiska partiernas företrädare till skolan.  

Skolvalet pågår för fullt i landets skolor och röstar alla elever som har möjlighet blir det ett rekorddelatagande. På Österbyskolan i Östhammars kommun ser eleverna fram emot att få lägga sin röst.

Många elever på högstadiet och gymnasiet får inte chansen att pröva på att rösta genom skolvalet. Och skillnaden mellan friskolor och kommunala skolor är tydlig, skriver två statsvetare.