Valet 2014

0
Skriv ut

www_magasinet

 

 Här hittar du fortlöpande alla nyheter inför valet 2014! 

 

Valguide 2014


Skolporten har frågat riksdagspartierna vilka som är deras tre viktigaste skolpolitiska frågor inför höstens val. Men har politiken grund i forskningen? Skolporten har granskat några av förslagen.

Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, och Vänsterpartiet.

I slutet på artikeln presenteras ett urval av de forskningsstudier som finns på respektive område. 

Text Eva Barkeman, Moa Duvarci Engman och Eliza Kajanus

Illustration Sam Brewster

VänsterpartietVänsterpartiet (V)

1. Ta bort vinstintresset i skolan. Varje skattekrona måste gå till skolan och eleverna, inte till riskkapitalister. Vinstintresset har skapat en otrygg skola, där pengarna är viktigare än barnens framtid. Eleverna måste kunna lita på att de får avsluta den utbildning de har påbörjat.

2. Avskaffa det fria skolvalet. Alla barn ska ha rätt till en bra skola oavsett var de bor och vilken skola de går i. Det ska det offentliga ansvara för. Ingen tjänar på den segregerade skolan, inte heller de välbeställdas barn. Trots att de kan köpa sig till fördelar så är även dessa barn förlorare. Därför, för allas barn, måste vi ha en jämlik skola.

3. Resurser till fler lärare och mindre grupper. Vänsterpartiet vill ha 6 000 fler lärare och satsar även på mer personal inom förskolan. Mindre grupper spelar stor roll, särskilt i skolor där många elever har sämre förutsättningar. Det är därför också viktigt att rikta resurserna dit behoven finns. Lärare måste få tid att planera och utvärdera sin undervisning och ha möjlighet att ge sina elever tid. Den administrativa bördan som tillkommit med tidigare betyg och fler nationella prov stjäl tid från elevernas verkliga lärande.

FORSKNING

Avskaffa det fria skolvalet: Det fria skolvalet har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor, enligt Skolverket. Annan forskning pekar på att skolvalet och friskolor har förbättrat kunskapsresultaten. Det råder oenighet om huruvida valfriheten har bidragit till de försämrade resultaten i Pisa.

Mindre grupper: Klasstorleken har en svag koppling till elevprestationerna, enligt Hattie och OECD. Annan forskning visar dock att elever i mindre klasser på mellanstadiet har bättre skolresultat än elever i större klasser.

Sverigedemokraterna (SD)

Sverigedemokraterna1. En mer jämlik skola. Vi har sett en utveckling där skolan och skolresultaten spretat allt mer och där hela skolsystemet blir alltmer segregerat. För att bryta denna utveckling krävs en huvudman för hela riket som kan rikta satsningar och fördela resurser. Dessutom ska den nästan fria etableringsrätten för friskolor ses över, i alla fall där det föreligger ett bristande elevunderlag.

2. Ett lugnt klassrumsklimat med arbetsro och mer auktoritet åt lärarna. För att inlärning överhuvudtaget ska kunna ske måste det finnas arbetsro i klassrummet. Arbetsron skiljer sig dock starkt åt mellan olika områden och skolor. En konkret åtgärd är att införa jourklasser, där elever med akuta problem kan vistas en kortare tid. En annan åtgärd är att samarbetet förbättras mellan skolan och föräldrarna, där skolan gör klart vad som förväntas av barnen.

3. Fokus på ämneskunskaper. Ämneskunskaper är viktiga för att stoppa fallet i Pisaundersökningarna. Lärarutbildningen måste ge tillräckliga ämneskunskaper. Grunden för en god skola läggs i lärarutbildningen. Ett konkret förslag för att eleverna ska tillgodogöra sig ämneskunskaper på ett optimalt sätt är att nivågruppera undervisningen i till exempel matematik.

FORSKNING

Jourklasser: Forskning visar att ett tidigt utpekande kan få negativa effekter för barnen. Det är viktigt att hitta en stödform inom den vanliga undervisningen.

Nivågruppera undervisningen: Högpresterande elever kan vinna på nivågruppering, visar forskning. Men svagpresterande elever förlorar på det i samma utsträckning, enligt Skolverket.

SocialdemokraternaSocialdemokraterna (S)

1. Högre kunskapsresultat genom mindre klasser och tidiga insatser. Socialdemokraterna vill göra en stor investering i mindre klasser så att eleverna får mer tid med sin lärare. Tidiga insatser med stöd från speciallärare eller specialpedagog förhindrar att problemen växer sig större längre fram under skolgången och partiet vill därför investera i 1 000 fler speciallärare och -pedagoger.

2. Skickliga lärare är det viktigaste för skolan. Det enskilt viktigaste för elevernas resultat är att de möter skickliga och engagerade lärare som har bra förutsättningar för att göra sitt jobb. Socialdemokraterna vill investera i lärarna och genom en nationell samling för läraryrket förbättra lärarnas löner och arbetsförhållanden och minska lärarnas administration. Detta ska göras tillsammans med lärarna, rektorerna, huvudmännen och akademin – och gärna över blockgränserna.

3. En jämlik skola där varje barn kan lyckas. Klyftorna i skolan ökar och föräldrarnas utbildningsbakgrund är avgörande för hur det går för barnen i skolan. Socialdemokraterna ska se till att resurser fördelas efter behov. Staten ska stötta de skolor som har tuffast förutsättningar och skickliga lärare ska attraheras till dessa skolor genom högre lön. Vi vill avskaffa läxrut och införa läxhjälp för alla, via skolan, fritids eller frivilligorganisationer.

FORSKNING

Förbättra lärarnas löner: Det finns ett tydligt statistiskt samband mellan högre lärarlöner och bättre elevresultat, visar internationell forskning. Även OECD pekar på behovet av höjda lärarlöner.

Läxhjälp för alla: Obligatorisk läxhjälp i Norge ökade skillnaderna mellan låg- och högpresterande elever, visar en ny studie. Enligt annan forskning kan läxhjälp ge elever mer jämlika förutsättningar, förutsatt att den är kvalificerad.

 

ModeraternaModeraterna (M)

1. Varje elev ska få rätt stöd i tid. Genom tidiga insatser kan framtida motgångar förebyggas effektivt. Läs- och skrivsvårigheter utgör ett av de vanligaste problemen som kan avhjälpas med särskilt stöd. Elevens språkutveckling utgör inkörsporten till alla andra ämnen och måste därför prioriteras särskilt. Tidigare insatser och särskilt stöd i förskolan är också av stor vikt.

2. Varje elev ska få mer lärartid. I dag är Sverige ett av de OECD-länder som har lägst antal undervisningstimmar för högstadieelever. Eleverna behöver mer undervisningstid för att nå målen. Det viktigaste är dock att undervisningen är ändamålsenligt utformad. Därför ska satsningar på lärarfortbildning gå hand i hand med utökad undervisningstid.

3. Varje elev ska ha en skicklig lärare. Bra lärare som trivs med sitt yrke gör stor skillnad för skolans utveckling och resultat. Många lärare lämnar dock yrket. Söktrycket på våra lärarutbildningar, ungefär en sökande per plats, indikerar att yrket har låg status. Lärare behöver därför reella karriärmöjligheter och skickliga lärare ska ha bra betalt. Moderaterna vill öka antalet karriärtjänster för lärare och minska pappersarbetet för att lärare ska få mer tid till det som de vill och kan bäst, att undervisa.

FORSKNING

Mer undervisningstid: Det viktiga är inte antalet lektionstimmar, utan kvaliteten på dem. Lärarledd undervisning är speciellt viktigt för elever som kommer från studie­ovana hem, enligt flera forskare.

Karriärmöjligheter: Forskning visar att lärarna är den viktigaste resursen för elevernas prestationer. Karriärtjänster ska motivera skickliga lärare att stanna kvar inom skolan.

 

MiljöpartietMiljöpartiet (MP)

1. Tid för mötet mellan lärare och elev. Miljöpartiet vill minska lärarnas administrativa arbetsbelastning. Partiet vill också anställa fler vuxna i skolan. Om lärarna har gott om tid till lektionsförberedelser och pedagogisk återkoppling kan eleverna få undervisning av bästa möjliga kvalitet. Lärarna ska – genom högre lön och bättre möjligheter till kompetensutveckling – värderas som ett av samhällets viktigaste yrken.

2. Tidiga insatser. Miljöpartiet vill att elever som är i behov av extra hjälp ska få stöd direkt när behovet upptäcks. Därför vill man bland annat ge lärare ordinationsrätt så att de direkt kan besluta om stöd. Partiet vill införa en läsa-räkna-skriva-garanti så att ingen elev behöver lämna årskurs 3 utan att skolan har vidtagit alla åtgärder för att stödja elevens utveckling.

3. Elevernas rätt till en bra lärmiljö. Elevhälsan måste stärkas. Partiet vill också investera i fler studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger, mer administrativ personal, och i samarbete med kommunerna se till att 10 000 fler medarbetare kan anställas i Sveriges skolor. Eleverna ska ha rätt till bemannade skolbibliotek och mer estetiska ämnen. Arbetsmiljön för eleverna måste bli bättre. Staten ska ta ansvar för att skolorna rustas upp.

FORSKNING

Tidiga insatser: Möjligheterna att förebygga och att hjälpa barn som hamnar efter är större ju tidigare man upptäcker svårigheterna, menar samstämmig forskning.

Mer estetiska ämnen: De estetiska ämnenas betydelse för lärandet i andra ämnen är omdebatterad. Enligt en ny forskningsöversikt från OECD finns samband, dock ej kausala sådana, mellan deltagande i olika former av kulturundervisning och goda resultat i andra skolämnen.

 

KristdemokraternaKristdemokraterna (KD)

1. Lärarna – den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Kristdemokraterna ska på kommunnivå verka för att höja lönerna för duktiga och utvecklingsinriktade lärare. Rensa bland lärares uppgifter och ansvar – mer fokus på mer lärarledd ämnesundervisningstid. Höj yrkets status genom bland annat högre betygskrav och antagningsprov/lämplighetsprov till lärarutbildningen.

2. Utbildningen – Satsa på bildning och läsning. Vårt skolsystem ska värna ett klassiskt bildningsideal som tar avstånd från en relativism som urholkar kunskapens egenvärde.

Inför fler lärarledda undervisningstimmar, motsvarande en normal skolvecka, med fokus på läsning och inrätta en vidareutbildning för lärare som saknar utbildning i läsinlärning.

3. Eleverna – Varje elev ska få stöd för att nå sin fulla potential. Satsa på att särskilt speciallärarlyft för lärare som vill vidareutbilda sig till speciallärare. En elevhälsogaranti ska införas som ger en elev rätt att inom ett dygn få kontakt med elevhälsovården. Skolor ska ha ett ökat inslag av fysisk aktivitet för eleverna under skolveckan, minst 600 timmar i grundskolan, och detta ska regleras i timplanen.

FORSKNING

Lärarna – den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat: Lärarens kompetens, förmåga och engagemang är det som påverkar elevernas kunskapsutveckling mest, enligt samstämmig svensk och internationell forskning.

Vidareutbildning i läsinlärning: Det finns ingen enskild läsinlärningsmetod som är rätt för alla barn, enligt samstämmig forskning. Men eftersom en kombination av olika metoder ofta har bra effekt, är det viktigt att lärarna har god kunskap om dem.

 

Folkpartiet

Folkpartiet (FP)

1. Betyg från årskurs 4 och tidiga insatser i skolan. Pisa, som utvärderade den tidigare skolpolitiken, visade på allvarliga resultat. Många reformer genomförs nu, men mer behöver göras. Betyg ska ges från årskurs 4 för att skolan än mer ska fokusera på elevernas kunskapsutveckling och upptäcka behov av stöd. Det ska också finnas fler speciallärare i skolan för att tidigt hjälpa de elever som behöver det.

2. Högre lärarkompetens och högre status för läraryrket. Skickliga lärare är den avgörande faktorn för att höja resultaten i skolan. Bästa möjliga lärare ska rekryteras och utbildas och det ska löna sig bättre att vara en skicklig lärare. Karriärtjänsterna, med högre lön för läraren genom statsbidrag, ska byggas ut. Fortbildningssatsningar på effektiva metoder i klassrummet ska fortsätta.

3. Förstatliga skolan. Sedan skolan kommunaliserades för drygt tjugo år sedan har resultaten försämrats och läraryrkets status sjunkit. Men landets 290 kommuner har inte tillräcklig kompetens för att kunna vända utvecklingen i skolan. Staten ska ta tillbaka ansvaret för skolan från kommunerna för att skapa högre status för lärarna, mer kompetenta ledningar och ökad likvärdighet.

FORSKNING

Betyg ska ges från årskurs 4: Tidiga betyg har inget samband med goda skolresultat, enligt bland andra John Hattie. De kan tvärtom vara utpekande och ge barn en sämre självbild, men forskningen går isär.

Staten ska ta tillbaka ansvaret för skolan: Kommunaliseringen har inte ökat skolans kvalitet, enligt Leif Lewins utredning Staten får inte abdikera. Men det finns ingen entydig lösning.

 

Centerpartiet

Centerpartiet (C)

1. Alla skolor ska vara framgångsrika! Satsa på kompetensutveckling för lärare och rektorer. Resursfördelningen måste förändras så att de skolor som har de största utmaningarna får en högre tilldelning. Det fria skolvalet och friskolor är viktiga för individens möjligheter att välja en skola med en viss inriktning. Samtidigt ger en viss konkurrens skolutveckling och högre kvalitet i både friskolor och kommunala skolor.

2. IT! Ett digitalt lärarlyft om 500 miljoner kronor ska öka lärares kompetens inom området IT-stödd pedagogik. Partiet verkar för att det tas fram lokala IT-strategier för skolan, och vill se ökade möjligheter att genomföra såväl distansutbildning som så kallad fjärrundervisning inom skolans alla ämnen.

3. Mer tid för lärande! Centerpartiet anser att svenska elever kan få mer tid för lärande. Sedan 1990-talet driver man frågan om tioårig grundskola, där förskoleklassen blir en del av grundskolan. Partiet verkar även för en översyn av terminsindelningen, där treterminssystem kan vara en tänkbar lösning. Det måste finnas tillräckligt med tid för att genomföra undervisning som bygger på de forskningsrön som främjar lärande, med återkommande uppföljning och formativ bedömning.

FORSKNING

Det fria skolvalet: Enligt Skolverket har det fria skolvalet bidragit till ökade resultat­skillnader mellan skolor. Annan forskning pekar på att det fria skolvalet och friskolor har förbättrat kunskapsresultaten. Om valfriheten bidragit till de försämrade resultaten i Pisa råder det delade meningar om.

Tioårig grundskola: Det finns inga tydliga belägg för att en tidig skolstart gynnar elevers senare skolprestationer. En längre tid i en förskola av god kvalitet har däremot positiva effekter på barns utveckling.

 

FORSKNINGSKÄLLOR:

Betyg från årskurs 4 Visible learning, av John Hattie (2009). Betygsatta barn – spelar det någon roll i längden? IFAU. Rapport 2010:8

Förstatligandet av skolan Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan. Utbildnings­departementet, SOU 2014:5 Resultatdialog 2010. Vetenskapsrådet. Rapport 15:2010

Det fria skolvalet Skolverkets lägesbedömning 2013. Rapport 387 (2013). Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt? IFAU. Rapport 2012:17 Effekter av 1992 års skolvalsreform. IFAU. Rapport 2013:17

Tioårig grundskola I rättan tid? Om ålder och skolstart. Utbildningsdepartementet. SOU 2010:67

Skickliga lärare Framgång i undervisningen. En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Skolinspektionen. Dnr 2010:1284

Vidareutbildning i läsinlärning Skolverket. Tema läs- och skrivinlärning. 

Tidiga insatser Visible learning av John Hattie (2009), visible-learning.org/2009/02/visible-learning-meta-study En god start? En rapport om att stötta barns utveckling. IFAU. Rapport 2012:11

Mer estetiska ämnen Art for Art’s Sake: The Impact of Arts Education, av Ellen Winner, Thalia R. Goldstein och Stéphan Vincent-Lancrin. OECD 2013. Skapande skola. En första utvärdering. Myndigheten för kulturanalys. Rapport 2013:4

Mer undervisningstid: Visible learning, av John Hattie (2009). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Kunskapsöversikt från Skolverket (2013).

Karriärmöjligheter: Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet. Promemoria från Utbildningsdepartementet. U2012/4904/S Resources, policies and practices in Sweden’s schooling system: An in-depth analysis of Pisa 2012 results. OECD 2014

Högre lön: Teachers’ Pay and Pupil Performance, av Peter Dolton och Oscar Marcenaro-Gutierrez. CentrePiece, Vol. 16, Nr 2. 2011 (Se även Lärarförbundets rapport Högre lärarlöner ger bättre skolresultat.) Resources, policies and practices in Sweden’s schooling system: An in-depth analysis of Pisa 2012 results. OECD, februari 2014

Läxhjälp för allaEvaluering av leksehjelptilbudet 1.-4. trinn. Forskningsinstitutet NOVA, Norge. Rapport 6/2013. Social stratification and out-of-school learning. IFAU. Working paper 2009:17

Jourklasser: Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Kunskapsöversikt från Skolverket (2013)

Nivågruppering: Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Skolverket (2009)

Mindre grupper: Långsiktiga effekter av mindre klasser. IFAU. Rapport 2012:5 Visible learning, av John Hattie (2009), visible-learning.org/2009/02/visible-learning-meta-study Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Skolverket (2009)

Fotnot: De ovan angivna källorna utgör ett urval av den forskning som finns på respektive område.

 

Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Elisabet Nihlfors

Höjd lärarstatus, tidiga insatser och mer lärtid i skolan. Det lyfter de flesta riksdagspartier fram i sin skol­politik.
Men när det gäller det fria skolvalet går åsikterna isär.

Den senaste Pisa-rapporten, som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning, visar en kraftig nedgång för svenska elever. Resultatet engagerar både politiker och väljare, liksom forskare.

Inför valet i höst anser fyra av tio svenskar att skolan är det viktigaste politikområdet, enligt en mätning från DN/Ipsos i januari.

Till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan, och frågan om det fria skolvalet och dess betydelse för kvaliteten i skolan har blivit en av de mest brännande i skoldebatten.

Läs hela artikeln här!

 

Skolporten_omslag_2_2014

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014

Till toppen av sidan

Vänsterpartiet populärast i Skolportens enkät

Jenny madestam_liten

De som valt att besvara enkäten är de som är missnöjda med Alliansens skolpolitik, menar statsvetaren Jenny Madestam. Foto: Orasis

En majoritet av lärarna och andra verksamma inom skola och förskola anser att Vänsterpartiet har bäst skolpolitik. Det visar Skolportens webbenkät. 

Vid årsskiftet genomförde Skolporten en webbenkät som gick ut till skolledare, lärare och annan skolpersonal. Enkäten visar att 27 procent av de tillfrågade anser att Vänsterpartiet har bäst skolpolitik. Socialdemokraterna kom på andra plats med 22 procent och Miljöpartiet på tredje plats med 18 procent.

– Vi har prioriterat frågorna om vinstdrivande friskolor, de negativa konsekvenserna av det fria skolvalet och resursbristen inom skolan. Många som arbetar inom skolan ser förstås dessa problem på nära håll och delar vår bild av vad som behöver göras för att förbättra situationen, säger Vänsterpartiets skolpolitiska talesperson Rossana Dinamarca.

Jenny Madestam, statsvetare vid Stockholms universitet, tror att de som valt att besvara enkäten är de som är missnöjda med Alliansens skolpolitik.

– De som är nöjda alternativt sympatiserar med Alliansen har sannolikt besvarat enkäten i mindre utsträckning, därav siffrorna, säger hon.

Vänsterpartiet anser att den viktigaste skolfrågan inför valet 2014 är ett förbud mot vinstdrivna friskolor.

– Istället för en ordning där skolor köps upp och läggs ner måste eleverna kunna lita på att skolan finns kvar nästa termin. Skolpengen ska gå till deras undervisning, inte till vinstuttag eller räntebetalningar, säger Rossana Dinamarca.

Folkpartiet hamnade på fjärde plats i Skolportens enkätundersökning med 15 procent av rösterna.

– Bland människor som har koppling till skolans värld finns ett uppenbart missnöje med utbildningsminister Jan Björklund och Alliansens förda skolpolitik. Detta har varit känt tämligen länge och det blir nu bekräftat i och med denna studie, säger Jenny Madestam.

Hon menar att Folkpartiet kan ta tillbaka initiativet i skolfrågan genom att dels medge att brister kvarstår eller tillkommit på grund av de skolreformer som genomförts. Dels också genom att föreslå alternativa vägar framåt som inbegriper självkritiken.

– Sannolikt krävs också att de missnöjda röster som enkäten speglar får komma till tals och lyssnas på av Folkpartiet i vägen framåt, säger hon.

John Miller

 

Valet2014_enkat
Klicka på bilden för att se en större bild.

Fakta/Så gjorde vi webbenkäten:

Skolporten ställde frågan: Vilket riksdagsparti för bäst skolpolitik? Enkäten var anonym. Den var publicerad på Skolporten.se under perioden 11 oktober – 5 december 2013 och skickades ut i Skolportens olika nyhetsbrev samt via Twitter och Facebook.

Enkäten besvarades av 585 personer och riktade sig till personal inom skola och förskola.

 

RELATERAT
Marlene Halvarsson

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Utvecklingsartikel

image descriptionEtt ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Ann-Marie Begler

På elevens sida – möt Ann-Marie Begler

Inspektion

image descriptionSkolans utmaning handlar om de svaga eleverna, de som har sämst förutsättningar för att lära sig. Det menar Ann-Marie Begler, Skolinspektionens chef.

 
Annons