Nature and Sustainability: An Educational Study with Rousseau and Foucault

Abstrakt

För att råda bot på miljöproblemen och ojämlikheten i världen har utbildningen i allt högre grad kommit att ses som en väg mot en mer hållbar utveckling. En sådan utbildning är dock lättare att omfatta i teorin än i praktiken. För det första är begreppet hållbar utveckling i sig mycket svårtolkat och diffust och har kommit att tjäna många motstridiga intressen. Likaså ses dagens utbildning som ett redskap att nå många helt oförenliga mål. Ett tredje problem är att det finns en motsättning mellan människornas kunskap om vad som borde göras och viljan eller lusten att skrida till verket. Kunskap om olägenheter i världen, leder därför inte självklart till ett förändrat handlande. Idén om en hållbarare samhällsutveckling utmanar många grundläggande dimensioner i människans liv, både personliga och samhälleliga, inte minst människans förhållande till den natur som hon själv är en del av. Om utbildning för en hållbar utveckling alls är möjlig och hur den i så fall ska se ut finns det därför inte några självklara svar på, utan dessa frågor kräver grundläggande reflektioner och diskussioner. Hela idén om en hållbar utveckling måste också kunna ifrågasättas ur ett etiskt perspektiv.

Den här tvärvetenskapliga avhandlingen fokuserar på människans förhållande till naturen och de politiska kraven på en hållbar utveckling ur ett historiskt och filosofiskt utbildningsperspektiv. Avhandlingen belyser de etiska dilemman som vi ställs inför om vi tilldelar utbildningen rollen som den främsta drivkraften mot en idealisk utveckling. Författaren diskuterar dessa frågor utgående från två välkända representanter för den moderna västerländska idétraditionen, Jean-Jacques Rousseau och Michel Foucault. Rousseaus texter är goda exempel på hur vägen mot förändrade förhållningssätt och en annorlunda livsstil samtidigt ställer krav på samtliga människans verksamhetsfält, inte minst politik, etik och pedagogik. Med hjälp av Foucaults teorier blir de etiska och pedagogiska utgångspunkterna synliga i sitt förhållande till de maktspel som verkar både på individ- och samhällsnivå.