Hoppa till sidinnehåll
ForskningAvhandlingarA class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective

A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective

Publicerad:2011-05-02
Uppdaterad:2012-03-27
Författare

Ylva Almquist

Handledare

Docent Viveca Östberg, Docent Michael Gähler

Opponent

Professor Bjørn Holstein

Disputerat vid

SU – Stockholms universitet

Disputationsdag

2011-05-20

Titel (eng)

A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective

Institution

Sociologiska institutionen

Abstrakt

Syftet med den här avhandlingen är att undersöka olika aspekter av skolklasstrukturen och hur dessa är kopplade till hälsa i ett livsförloppsperspektiv. De empiriska studierna bygger på två kohorter födda under 1950-talet och som har följts upp till medelåldern.Den första studien visade på kontextuella effekter av den övergripande statusfördelningen i skolklassen på psykiska problem i barndomen och självskattad hälsa i vuxenlivet: ohälsa var vanligare bland individer som gick i skolklasser med större ojämlikhet i termer av status.Resultaten i den andra studien tydde på att det var vanligare bland dem med färre vänner i skolklassen att rapportera ohälsa som vuxna. Socioekonomisk karriär framträdde som en viktig förklaring för män medan ingen av de inkluderade omständigheterna i barndomen och vuxenlivet kunde förklara sambandet för kvinnor.Den tredje studien fokuserade på statusposition i skolklassen, kamratstatus, i relation till olika hälsoutfall i vuxenlivet. Lägre kamratstatus var kopplat till en högre risk för de flesta sjukdomar, som exempelvis psykiska sjukdomar och beteendestörningar, kardiovaskulära sjukdomar och diabetes. Social klass i barndomen förklarade inte dessa samband.I den fjärde studien undersöktes två typer av social isolering i skolklassen: marginalisering (låg kamratstatus) och avsaknad av vänskapsrelationer. Bland marginaliserade barn var det vanligare att bli inlagd på sjukhus i vuxen ålder oavsett sjukdom, medan det inte fanns något motsvarade samband för dem utan någon vänskapsrelation. För båda typer av isolerade var antalet sjukhusinläggningar större jämfört med dem som inte var isolerade. Av de barndomsfaktorer som undersöktes framstod skolrelaterad förmåga som en viktig mekanism.Sammanfattningsvis har den här avhandlingen pekat på vikten av skolklassen för hälsa över tid och på den komplexitet som omgärdar de vägar genom vilka hälsoeffekter av skolklassen kan tänkas verka.

A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective

The aim of the present thesis is to examine various aspects of the school-class structure and their links to health in a life-course perspective. The empirical studies are based on two longitudinal data materials of cohorts born in the 1950s, followed up until middle age.In the first study, the overall status distribution in the school class was shown to be associated with both minor psychiatric disorder in childhood and self-rated health in adulthood. Thus, ill-health was more common among individuals who attended school classes less equal in terms of status.The second study demonstrated that it was more common among those who had fewer mutual friendships in the school class to report poorer health as adults. Socioeconomic career emerged as the primary explanation for men while, for women, these findings were largely unaccounted for by any of the included child and adult circumstances.Findings from the third study suggested the child s status position in the school class, i.e. peer status, to be related to a wide range of health outcomes in adulthood. In particular, lower peer status was linked to an excess risk of mental and behavioural disorders, cardiovascular diseases and diabetes. Childhood social class did not confound these associations to any large extent.The fourth study examined two types of social isolation in the school class: marginalisation (low peer status) and friendlessness. Hospitalisation due to any disease was more common among marginalised children compared to among non-isolates, whereas no corresponding association was found for the friendless. For both types of isolates, the number of hospitalisations was greater than among non-isolated individuals. Of the studied childhood factors, scholastic ability emerged as an important mechanism.In sum, this thesis points to the relevance of the school class for health development across the life course and to the complexity of pathways through which influences of the school class may operate.

 

Relaterade länkar

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep
Digital temaföreläsning

Hållbar utveckling i förskolan

Skolportens digitala temaföreläsningar med Cecilia Caiman. Föreläsningarna utvecklar undervisningen för hållbar utveckling utifrån både ett ekologiskt perspektiv och genom estetiska lärprocesser. Ta del av innehållet mellan 14 maj–18 juni!
Läs mer & boka
Fsk
15 maj – 19 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev