Argumentation och åsiktsrelativism ger filosofilärare problem

Fakta

Olle Uppenberg

Bor i Skarpnäck, Stockholm
Född 1983

Disputerade 2024-12-04
vid Uppsala universitet

Avhandling

Filosofiämnets didaktik. En studie om det svenska gymnasieämnet filosofi och dess didaktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Redan som lärarstudent såg jag att det inte fanns någon ämnesdidaktisk forskning i filosofi på samma sätt som i många andra ämnen. Och när jag sedan började jobba som filosofilärare saknade jag beskrivningar av typiska problem i undervisningen samt uppslag om hur man kan hantera dem. Då insåg jag att jag hade hittat en tydlig lucka i forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om vilka ämnesdidaktiska problem och begrepp som framträder i gymnasieämnet filosofi i Sverige. För att ta reda på det har jag gjort fyra delstudier som belyser filosofiämnet från olika håll: en historisk beskrivning från 1930-talet till i dag, en genomgång av filosofers diskussioner om filosofi, intervjuer med filosofilärare samt enkäter med gymnasieelever före och efter en filosofikurs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns två framträdande resultat. Det ena är att lärare och elever talar om argumentation på väldigt olika sätt. För lärarna är det ett tankeredskap, medan många elever snarare ser det som ett sätt att övertyga och vinna debatter. Det andra resultatet är att filosofilärare påtalar att elever uttrycker sig åsiktsrelativistiskt – något som bekräftas av mina enkäter, där de flesta eleverna uttryckte att alla åsikter är lika mycket värda. Det tycker inte filosofilärarna är särskilt bra.

– I avhandlingen har jag identifierat ytterligare fyra ämnesdidaktiska problem som filosofilärare ofta ställs inför: Vilka saker ska man fokusera på i ett skolämne som har så begränsade tidsramar? Är filosofiämnet upplysande i sig självt eller behöver det vara till praktisk nytta för elevens studier? Är det viktigt att undervisa om filosofins historia? Och, slutligen, hur kan lärare få elever att utveckla ett mer självständigt tänkande?

Lärare och elever talar om argumentation på väldigt olika sätt. För lärarna är det ett tankeredskap, medan många elever snarare ser det som ett sätt att övertyga och vinna debatter.

Olle Uppenberg

Vad överraskade dig?

– Elevernas åsiktsrelativism. De verkar tänka att om man är för yttrandefrihet, demokrati och människors lika värde, så följer det att man också måste vara för ståndpunkten att alla åsikter har samma värde. Men det är ju inte alls någon självklarhet. Kanske är det där någonstans som glappet uppstår mellan lärare och elever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att filosofilärare kan ha stor nytta av en studie av typiska problem i deras ämne – ju mer kunskap man har om problemen, desto lättare är det att hantera dem. Men jag vill också bidra med kunskap till forskningsfronten och inspirera till mer ämnesdidaktisk forskning i filosofi.