Fokus på inkludering när nya lärare undervisar i bollspel

Fakta

Jan Mustell

Född 1964
bor i Örebro

Disputerade 2025-01-31
vid Örebro universitet

Avhandling

Legitimating ball games. The recontextualisation of ball games knowledge in Swedish physical education and physical education teacher education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är idrottslärare i grunden och har i närmare 20 år arbetat som lärarutbildare i bollspel. Bollspel i idrottsundervisningen har ofta debatterats och är heller inte helt oproblematiskt, särskilt i relation till att inkludera alla elever. Mitt övergripande intresse är riktat mot övergångar från idrottslärarutbildningen till undervisningspraktik i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om bollspel vid idrottslärarutbildningen och i undervisningen i den svenska skolan. Mer specifikt har jag undersökt vilka kunskaper om bollspel i idrottsundervisning som blivande lärare får under lärarutbildningen – vad anser lärarutbildare vara viktigast att kunna för att införliva bollspel i skolans undervisning? Och hur ser det ut när nya lärarna sedan kommer ut i skolorna? Vad tar de med sig och hur används kunskaperna? Avhandlingen bygger på intervjuer med lärarutbildare, observationer och intervjuer med studenter vid lärarutbildningen, samt intervjuer med nya lärare som arbetat ett till tre år som idrottslärare.

Mina studier visar att den nya lärargenerationen poängterar vikten av anpassning, samarbete och inkludering i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett tydligt resultat är att lärarutbildningens fokus ligger på idrottsdidaktik och att anpassa undervisningen till alla elever. Det viktiga är alltså att ge lärarstudenterna kunskaper om hur de kan få eleverna att delta och känna sig inkluderade. Utöver det behöver lärarstudenterna utveckla ämneskunskaper i bollspel, exempelvis kring anfalls- och försvarsspel, vilket ju krävs för att kunna delta i bollspelet. Intressant här är att ingen av de intervjuade lärarutbildarna kopplade bollspel i skolundervisningen till mål kring fysisk aktivitet och folkhälsa.

– I intervjuerna med lärarstudenterna och de nya lärarna framkom att deras undervisning präglades till stor del av vad de lärt sig vid lärarutbildningen. Det här kan låta märkligt, men tidigare forskning visar att skolans idrottsundervisning inte förändrats, trots förändringar inom lärarutbildningen. Men den trenden kan vara bruten nu.

– Ett annat resultat var att det verkar finnas ett spänningsfält mellan å ena sidan fördjupat lärande, å andra sidan lärarnas intention att göra undervisningen rolig för eleverna. Många lärare verkar ha svårt att förena dessa båda mål. Vissa bollspel, särskilt fotboll och innebandy, upplevdes också som särskilt utmanande för lärare. Skälet var att det ofta fanns så många elever med stora kunskaper och erfarenhet om just de bollspelen, vilket påverkade alla andra elever och därmed hela undervisningen. Det var svårt att få till en bra undervisning för alla.

– Ytterligare ett resultat är att nya lärare lägger fokus på olika områden när de undervisar bollspel, vilket styrdokumenten ger utrymme för. En del väljer att utveckla elevernas förståelse för själva bollspelet, andra fokuserar istället på att förbättra elevernas rörelseförmåga eller samarbetsförmåga.

Vad överraskade dig?

– Framför allt att lärarstudenternas och de nya lärarnas tidigare erfarenheter av idrott inte verkar påverka deras undervisning. Många idrottslärare har en bakgrund inom tävlingsidrotten och tidigare studier visar att detta ofta präglar deras undervisningen. Men mina studier visar tvärtom, att den nya lärargenerationen har fått med sig andra värden och poängterar vikten av anpassning, samarbete och inkludering i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare, i synnerhet de som undervisar i bollspel. Men även lärare ute på fältet, jag tror att avhandlingen kan väcka funderingar och bidra med idéer om hur man kan utveckla den egna undervisningen.