Otydlig styrning av skolans hälsofrämjande arbete

Fakta

Hadil Elsayed

Bor i Göteborg
Född år 1977

Disputerade 2025-01-21
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Health Promotion in Swedish Schools. Navigating Institutional, Social and Professional Landscapes

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag är folkhälsovetare i grunden och har länge arbetat med hälsofrågor på gruppnivå. Jag är intresserad av hälsofrämjande arbete och hur det anpassas till olika behov i samhället. Skolan är en utmärkt miljö för att främja hälsa, men det saknas kunskap på området. Det finns forskning om hälsofrämjande insatser i skolor, men det finns relativt lite forskning om hur strukturella faktorer i skolan kan underlätta eller kanske försvåra dessa insatser. Det var jag intresserad av att undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om hälsofrämjande arbete i skolan och hur det påverkas av styrning, organisatoriska strukturer och samhällsutveckling. Det är viktigt att komma ihåg att hälsofrämjande arbete i skolan inte bara handlar om tillgång till resurser eller kompetenser, utan också om att integrera dessa i fungerande strukturer och anpassa dem till samhällets behov och utveckling. Studien bygger på analys av styrdokument samt intervjuer med skolpersonal.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Ett viktigt resultat är att skolpersonalen lyfter fram fungerande strukturer, tydliga styrdokument och ett bra ledarskap som nyckelfaktorer för att det hälsofrämjande arbetet ska fungera. Men de menar att det är väldigt utmanande att navigera mellan olika styrdokument på skolnivå, kommunal nivå och nationell nivå. Något som är anmärkningsvärt är att de som arbetar inom elevhälsan har två olika chefer, en rektor på skolan och en annan chef på kommunen. Det innebär att de ställs inför motstridiga krav, vilket resulterar i spänningar som påverkar arbetet.

− Resultaten visar också att skolpersonalen upplever utmaningar med att anpassa det hälsofrämjande arbetet till elevernas ökade användning av sociala medier. Många av deltagarna ansåg att sociala medier bidrog till, eller förvärrade, hälsoutmaningar som exempelvis nätmobbning, högre stressnivåer och problem med kroppsuppfattning. De flesta vill göra något åt dessa problem men det finns ingen enighet om hur eller i vilken utsträckning man bör agera. Den här osäkerheten hänger ihop med otydliga styrdokument kring ansvarsområden för exempelvis elevproblem som uppstår på sociala medier. Det är problem som ofta spiller över till skolmiljön och påverkar relationerna mellan elever. De kan även påverka skolnärvaron.

Något som är anmärkningsvärt är att de som arbetar inom elevhälsan har två olika chefer, en rektor på skolan och en annan chef på kommunen.

Hadil Elsayed

Vad överraskade dig?

− Jag var lite överraskad över att det inte finns någon enighet hos personalen eller i styrdokumenten om hur man ska hantera elevproblem relaterat till sociala medier. Men det kanske kommer något om det i den utredningen som pågår. Jag blev också imponerad av skolpersonalens förmåga att ständigt hitta kreativa sätt att hantera utmaningar. Vissa deltagare hade i stället för att fastna i de utmaningar som uppstår på grund av sociala medier, dragit nytta av sociala medier och använde dem i det hälsofrämjande arbetet för att initiera exempelvis diskussioner på gruppnivå.

Vem har nytta av dina resultat?

− Jag hoppas att politiker och tjänstemän i ledande positioner ska ta del av resultaten, och att de kan inspirera till policyförändringar. Förhoppningsvis kan avhandlingen hjälpa till att belysa hur skolans hälsofrämjande insatser är tätt sammanlänkade med sociala faktorer, och att det behöver anpassas till samhällsförändringar. Även forskare kan ha nytta av resultaten.