Hoppa till sidinnehåll
Dokumentation

Målkonflikter i skolans dokumentation

Publicerad:22 april
Staffan Eng
Skribent:Staffan Eng

Inneboende spänningar i skolans dokumentationskrav bidrar till lärares administrativa börda – och gör att dokumentationen riskerar att skjuta bredvid målet. Det visar Freja Morris sociologiska studie.

Freja Morris.
Freja Morris

Bor i Lund
Född 1990

Disputerade 2025-02-14
vid Lunds universitet

Avhandling

Tenacious documents. Exploring the allure of documentation in Swedish compulsory schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Efter min master i socialantropologi fick jag ett vikariat som mentor för en lågstadieklass i Malmö. Då blev jag konfunderad över alla dokument som jag måste fylla i och som jag inte riktigt visste vart de tog vägen. Sedan förstod jag att många andra lärare också klagade över dokumentationen, men att den ändå bara pågick. Det ledde till frågan: Varför gör man på detta viset?

Vad handlar avhandlingen om?

– Dokumentation framställs både som lösningen på problem och som ett problem i sig i form av en arbetsbörda som stjäl tid från skolans huvuduppdrag. I min avhandling har jag undersökt hur dokumentationen får den här dubbla statusen i lärares vardag. Rent metodologiskt har jag följt lärare ute på skolor och intervjuat både lärare och rektorer. Jag har också gått igenom styrdokument och några digitala lärplattformar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en spänning mellan dokumentationens roll som verktyg för byråkratisk kontroll och dess roll som verktyg för att uppnå vissa demokratiska ideal. I skollagen finns det till exempel en utopisk nollvision mot kränkningar. Det innebär att varje ärende där en elev har upplevt sig kränkt ska anmälas och utredas, men i praktiken finns det inte tid till det. I stället försvårar lagkravet diskussioner om vilka ärenden som ska prioriteras och kan distrahera skolorna från att göra något åt problemen.

– Ett närliggande problem är att skolorna lägger väldigt mycket tid på att samla in och analysera data, där digitala plattformar spelar en stor roll. Målet är oftast att utveckla verksamheten, men i stället riskerar tidsåtgången att gå ut över undervisningen och eleverna. Den här typen av spänningar har inte någon enkel lösning och måste beaktas när man inför dokumentationskrav på lärare.

Det mest överraskande var att alla i hela styrkedjan på något sätt var överens om att dokumentationen var ett problem. Trots det verkade de vara oförmögna att lösa det.

Freja Morris

Vad överraskade dig?

– Det mest överraskande var att alla i hela styrkedjan på något sätt var överens om att dokumentationen var ett problem. Trots det verkade de vara oförmögna att lösa det. Det är alltså svårt att peka ut någon enskild aktör som orsak till allt det här.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och förvaltningar, som av naturliga skäl befinner sig långt bort från verksamheten och därför är betjänta av empiriskt material om vad som händer ute i skolorna. Lärare kan också tycka att det är intressant att läsa om sin egen vardag, men det mesta är nog sådant som de redan vet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Skolnärvaro

Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk F–Gy
27 mar 2026

Att möta explosivt beteende i förskolan

Kursen leds av Anna Hellberg Björklund och ger konkreta verktyg för att möta och förebygga explosiva beteenden hos barn i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk