Stor variation i hur elever skriver texter i svenska som andraspråk

Fakta

Johanna Rylner Kjellgren

Bor i Jönköping
Född år 1972

Disputerade 2025-03-07
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Skrivande som resurser i samspel. Dialogistiska och socio-materiella perspektiv på transspråkliga skrivpraktiker i svenska som andraspråk

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har en bakgrund som gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska. Intresset väcktes redan för tio år sedan när jag undervisade i svenska som andraspråk, och blev nyfiken på vad eleverna gjorde när de skrev texter. På den tiden uppmanade vi eleverna att skriva direkt på svenska, eftersom uppfattningen då var att det var ett bra sätt att lära sig språket. Men jag märkte att eleverna inte riktigt gjorde som jag sa, utan de använde flera andra språk och gjorde översättningar. När jag så småningom läste forskning på området förstod jag att det är en resurs att kunna använda alla sina språk när man skriver. 

Vad handlar avhandlingen om?

− Om hur gymnasieelever som läser svenska som andraspråk gör när de skriver texter och vilka resurser eleverna använder samt hur de använder dem. Med resurser menar jag exempelvis olika språk, men också digitala översättningsverktyg, anteckningar med symboler och färger, webbsidor eller källtexter.

− Jag har låtit drygt 40 gymnasieelever, som läser svenska som andraspråk på några skolor i en medelstor stad, svara på en enkät om språkanvändning och skrivande. Med hjälp av enkäten hittade jag tre fokuselever som jag sedan följde under tre terminer och studerade i detalj hur de gjorde när de skrev texter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Att elevernas skrivpraktiker, hur de väljer och använder olika resurser, framträder som väldigt individuella mönster. Det finns dels en variation mellan elever när det gäller hur de väljer och använder resurser, men det varierar också från situation till situation hos en och samma elev. I en provsituation har eleven kanske inte tillgång till de resurser som han eller hon vanligtvis använder sig av, som exempelvis olika översättningsverktyg eller egna anteckningar. Men jag kunde se att de ändå översätter texten på egen hand. Jag kunde också se att elevernas användning av olika resurser varierar över tid, och att hur det varierar över tid också är något som skiljer sig åt mellan eleverna. Exempelvis använde sig två av de tre fokuseleverna mer och mer av endast svenska ju längre tiden gick, medan den tredje eleven fortsatte att använda både svenska och engelska.

Vi vet att många ungdomar använder engelska i dag, men det överraskade mig ändå att det visade sig vara så pass många i den här gruppen elever som använder engelska som resurs när de skriver på svenska, utan att de har engelska som modersmål.

Johanna Rylner Kjellgren

Vad överraskade dig?

− Vi vet att många ungdomar använder engelska i dag men det överraskade mig ändå att det visade sig vara så pass många i den här gruppen elever som använder engelska som resurs när de skriver på svenska, utan att de har engelska som modersmål. Det innebär att de exempelvis kollar upp vad ett engelskt ord heter på svenska för att kunna använda det i en text, eller att de tillfälligt skriver på engelska i sina texter. En anledning kan vara att verktyg som Google translate fungerar bra med engelska och kanske mindre bra med vissa andra språk som exempelvis arabiska.

− Jag blev också förvånad över att det var så pass många som angav att de, trots att de läser svenska som andraspråk, i stort sett bara använder svenska när de skriver på svenska. Jag blev också förvånad över att eleverna går ganska långt för att kunna använda de skrivpraktiker som de föredrar. Jag kallar det för att de skapar egna skrivrum. Det innebär att de gör saker utanför undervisningssammanhanget som till exempel skriver anteckningar på engelska eller skriver lite för hand innan de skriver på datorn. Även om de inte får göra det vid provtillfället så försöker de ändå. Så det verkar vara ganska viktigt för dem att få använda resurser på det sätt som de föredrar.

Vem har nytta av dina resultat?

− Alla som är intresserade av elevers skrivande eller som kan påverka förutsättningarna för elevers skrivande i skolan. Särskilt i gymnasiet och i ämnet svenska som andraspråk. Men också lärare, rektorer, beslutsfattare, lärarutbildare och forskare.