School Bullying and its Link to Authoritative Teaching and Peer Relations in the Classroom

Abstrakt

Från och med den dag barn börjar skolan blir de flesta placerade i en skolklass omringad av andra barn i ungefär samma ålder med vilka de förväntas spendera flera timmar varje skoldag under de kommande åren, under uppsikt av sin(a) klasslärare. Den intensiva sociala interaktionen som följer inom den delade klasskontexten leder inte bara till utvecklandet av djupa vänskaper barnen emellan, utan även till social frustration och fientligheter som i sin tur riskerar att utvecklas till mobbning.

Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka kopplingen mellan mobbning och olika sociala faktorer inom klasskontexten. Dessa faktorer inkluderar, mer specifikt, auktoritativ undervisning, vänskapsband inom klassen, både individen och klassens vänskapskvalité, samt känslan av klassgemenskap. Elevrapporterade enkätsvar samlades in från svenska mellanstadieelever genom två longitudinella projekt. Datamängden analyserades sedan genom olika typer av tvärsnitts och longitudinella flernivåanalyser.

Resultaten från Studie 1 visade att auktoritativ undervisning var kopplad till både mindre mobbningsutövande och viktimisering. Vidare, när de två dimensionerna som ingår i auktoritativ undervisning (lärarstruktur och stöd) undersöktes separat visades enbart lärandestöd ha en signifikant koppling till mobbning. Studie 2 byggde vidare på dessa resultat och fann att den negativa kopplingen mellan auktoritativ undervisning och mobbning viktimisering varade genom hela mellanstadiet. Dock fann studien också att denna koppling, även om den förblev signifikant, minskade över tid. När relationer mellan klasskamrater undersöktes i Studie 3 visades individuell vänlöshet vara kopplad till en högre grad av mobbningsviktimisering medan en starkare känsla av gemenskap inom klassen var kopplad till mindre viktimisering. Gällande vänskapskvalité fann både Studie 3 och 4 att högre vänskapskvalité hängde samman med mindre viktimisering, både på individnivå och klassnivå. I sin undersökning av specifika vänskapskvalitéer fann båda studierna att konfliktfyllda vänskapsrelationer var kopplade till mer mobbningsviktimisering på båda nivåerna, medan hjälpsamma vänskapsrelationer endast var kopplade till mindre viktimisering på individnivå. Därtill fann Studie 4 en negativ koppling mellan vänskapssäkerhet och mobbningsviktimisering på både individnivå och klassnivå, samt en negativ koppling mellan vänskaps sällskap och viktimisering, dock endast på klassnivå. Slutligen fann Studie 4 ingen trovärdig interaktion mellan vänskapskvalité och tid.

Sammanfattningsvis understryker dessa studier vikten av att se mobbnings som en del av ett komplext samspel mellan sociala faktorer kopplade till både klassläraren och relationerna klasskamraterna emellan inom den delade klasskontexten.