Säkrare bedömning med tvärredovisning vid grupparbeten
Att urskilja elevers individuella kunskaper utifrån grupparbeten är en utmaning för både lärare och elever. I sin forskning har Johan Forsell i samarbete med lärare utvecklat en modell som ger lärare ett säkrare bedömningsunderlag vid grupparbeten.
Född 1980
Bor i Linköping
Disputerade 2025-04-25
vid Linköpings universitet
Lärares och elevers erfarenheter av grupparbetsbedömning i gymnasieskolan. Möjligheter, utmaningar samt konsekvenser för validitet, reliabilitet och rättvisa
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare och har själv upplevt problemen med att göra individuell bedömning utifrån elevers grupparbeten. Dessutom har jag alltid varit intresserad av samarbeten och gruppsykologi. Avhandlingen kom också att handla om ämnet eftersom jag som doktorand blev anställd i ett forskningsprojekt om just grupparbetsbedömning.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar övergripande om gymnasielärares utmaningar och möjligheter att göra individuella bedömningar utifrån grupparbeten. Avhandlingen bygger på intervjuer med sex gymnasielärare i svenska om hur de resonerar och arbetar med bedömning vid grupparbeten. Genom fokusgruppsintervjuer med närmare 130 gymnasieelever har jag också undersökt elevernas erfarenheter av bedömning av grupparbeten.
– Tillsammans med några av lärarna i studien har jag utvecklat en bedömningsmetod för grupparbeten som bygger på att eleverna efter ett grupparbete får redovisa sina resultat i tvärgrupper, i syfte att tydligare kunna bedöma elevernas individuella kunskaper. Metoden har sedan testats av samtliga sex lärare. Avhandlingen rymmer också en forskningsöversikt i ämnet.
Lärare har svårt att urskilja elevernas individuella kunskaper i grupparbeten och bedömningen blir därmed lite av att ”dra alla över en kam”.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Överlag visar resultaten att lärare har svårt att göra bedömningar på individnivå utifrån grupparbeten. De har svårt att urskilja elevernas individuella kunskaper och bedömningen blir därmed lite av att ”dra alla över en kam”. Samtidigt vittnar lärarna om att det är något som skaver, men de hittar inga bra sätt att för att göra individuella bedömningar.
– Eleverna belyser framför allt aspekter kring rättvisa och orättvisa när lärare bedömer grupparbeten. Här syns tre teman: Olika ambitionsnivå i gruppen kan exempelvis leda till att den med höga ambitioner behöver slita mer än de med lägre ambitioner för att nå sina mål. Orättvisa upplevs också om någon bidrar mer eller mindre i det gemensamma arbetet, men alla får samma betyg. Det tredje temat handlar om att elevers kunskaper kan variera i ett grupparbete och det upplevs då orättvist om alla får samma bedömning. Ett välkänt problem med grupparbeten är just att sociala förmågor kan överskugga bristen på kunskap och tvärtom. Kunskaper hos en blyg och tillbakadragen eleven riskerar att underskattas just för att hen inte tar så mycket plats i ett gruppsammanhang. Jag menar att det är viktigt att beakta elevernas perspektiv och som lärare fundera över vad man faktiskt bedömer i grupparbeten. I läroplanen står att det är elevernas kunskaper som ska bedömas. Samtidigt betonar läroplanen att elever ska lära sig samarbeta, även om det inte är föremål för bedömning.
– Bedömningsmodellen som undersöktes i min studie visar sig fungera bra. Genom att arbeta i tvärgrupper fick lärarna ett säkrare underlag för sin bedömning. Ju mer aktiv läraren är vid de här tvärgruppsmomenten, genom att interagera och ställa följdfrågor, desto mer underlag får läraren för att göra en individuell bedömning av elevens kunskaper. Sammantaget visar mina resultat hur det går att få både validitet och reliabilitet i betygssättningen av grupparbeten. Men det är förutsatt att lärare gör genomtänkta och välavvägda val samt är aktiva vid grupparbetsbedömning.
Vad överraskade dig?
– Jag förvånades över att tidigare forskning inte ägnat särskilt mycket uppmärksamhet kring frågan om hur kunskaper ska bedömas vid grupparbeten, utan tycks snarare fokusera på vem som har bidragit vid grupparbeten. Något jag slogs av vid observationerna var betydelsen av lärarens interaktion när eleverna redovisade i tvärgrupper. Att läraren är aktiv och ställer frågor har stor betydelse för bedömningsunderlaget.
Vem har nytta av dina resultat?
– Resultaten bidrar till ökad kunskap om grupparbetsbedömnningar på individnivå, vilket både forskarvärlden och lärare och lärarutbildare kan ha nytta av. Det finns också delar i avhandlingen som lärare kan ta med sig direkt in i klassrummet. Lärare bör ha medvetenhet för hur olika vägval har betydelse för rättvisa, validitet och reliabilitet i betygssättningen.