Tydlig slutanvändare skapar motivation i teknikundervisningen

Fakta

Björn Citrohn

Född 1968
Bor i Växjö

Disputerade 2025-05-06
vid Linköpings universitet

Avhandling

Fysiska modeller i designprojekt. Om teknikkunskaper och didaktiska relationer i högstadiets teknikundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har jobbat många år inom skolan där jag framför allt undervisat fysik och teknik, samt på universitetet som lärarutbildare. Det som väckte mitt intresse var skillnaden i hur fysiska modeller används i fysik- respektive teknikundervisningen: I fysik är det för att öka förståelsen och förklara hur något fungerar. I teknikämnet används modeller för att utveckla nya produkter och lösningar. Jag ville undersöka hur fysiska modeller används i skolans teknikundervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur fysiska modeller används i designprojekt i teknikundervisningen på högstadiet. Med designprojekt menas att eleverna får i uppgift att konstruera något, exempelvis en bro eller stegräknare.

– Avhandlingen bygger dels på intervjuer med elva tekniklärare i högstadiet, dels på observationer genom att jag följde tre av lärarna i deras respektive designprojekt. Projekten bestod av konstruktion av bro i trä, en stegräknare som skulle användas av elever i syfte att stimulera fysisk rörelse, samt ett växthus med automatisk temperaturreglering. Avhandlingen rymmer också ett kunskapsramverk, tänkt att användas av lärare för att bedöma elevernas teknikkunskaper.

En tydlig slutanvändare av designprojektets produkt eller lösning, har stor betydelse för elevernas engagemang som motivation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som lägger grunden för ett lyckat designprojekt i teknikundervisningen är framför allt lärarens planering. Här kan det ramverk som ingår i avhandlingen vara ett hjälpsamt redskap för att se till att eleverna får med sig rätt kunskaper.

– Viktigt är också utbudet samt valet av material som eleverna har att jobba med. Det vanligaste scenariot är att det saknas resurser och finns för lite material. Detta är oftast är bortom lärarnas kontroll, men bristen på material medför att eleverna kör fast och inte kommer vidare sitt arbete. Effekten blir densamma om utbudet av material är för stort, men det är ett mer sällsynt problem på skolorna.

– Resultaten visar vidare att en tydlig slutanvändare av designprojektets produkt eller lösning, har stor betydelse för elevernas engagemang som motivation. De elever som konstruerade en stegräknare, tänkt att användas av andra elever, såg just slutanvändarna framför sig när de arbetade. Saknades material sökte eleverna vidare utanför klassrummet, i slöjdsalar eller tog med material hemifrån, allt för att skapa en så bra och användarvänlig produkt som möjligt. De elever som konstruerade en modell av en bro, hade inte någon slutanvändare framför sig och projektet fick heller inte samma stuns.

Vad överraskade dig?

– Främst hur väl processen i skolornas designprojekt liknar verksamma ingenjörers arbetsprocess. Jag trodde att teknikundervisningen skulle vara mer anpassad. Men designprojekten i skolornas teknikundervisning tyder på en bra kursplan och att eleverna utvecklar verklighetsnära teknikkunskaper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min förhoppning är att resultaten kommer skolan till nytta, främst tekniklärare. Jag är även läromedelsförfattare och har implementerat mina resultat i nya läromedel i ämnet teknik och genom dem hoppas jag att resultaten får än mer spridning.