Fokus på svenska värderingar i integrationsprogram

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av integrations- och migrationsfrågor, men även frågor kopplade till nationalism och självbild, och har tidigare forskat mest på nationalistiska rörelser. Jag var forskningsassistent i ett projekt som fokuserade på samhällsorientering för nyanlända. När jag började doktorera ville jag fortsätta att utforska det ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om integrationsprogrammet samhällsorientering för nyanlända som har getts sedan 2010 som en del av etableringsprogrammet (ett stöd i form av aktiviteter och utbildning för vissa nyanlända invandrare). Tanken med samhällsorientering för nyanlända är att man ska få information om hur det svenska samhället fungerar och om lagar och regler och hur det fungerar att ställa sig i bostadskö. Men också om mer abstrakta saker som värderingar.

– Jag har undersökt vilka perspektiv som framkommer i utbildningen och hur inlärarna positioneras i relation till de som utbildar. Jag har också tittat på de lagtexter och policydokument som styr utbildningen, och på mediediskurser och politisk diskussion kring samhällsorientering och integration. Sedan har jag analyserat hur lagtexter tolkas av de som arbetar med att organisera samhällsorienteringen, i vilken större politisk kontext det sker och hur det påverkar vad som sker i klassrummet. 

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att jag har kunnat visa hur det har skett en förskjutning i svensk debatt kring värden och värderingar. I sammanhang där man tidigare pratade om grundläggande demokratiska värden så börjar man runt 2016 prata om svenska värderingar i stället. Det här får effekt i klassrummen på hur man pratar om exempelvis jämställdhet som något som är i princip bara svenskt, och som något som deltagarna inte förväntas känna till sedan tidigare. Det får också effekt på vad man antar i övrigt att personerna kan eller inte kan i relation till saker som kost, hur mycket vatten man ska dricka varje dag, vilken typ av bröd som är nyttigt men också vilken typ av matlådor som man ska ta med sig till jobbet för att passa in i en svensk norm. Mina resultat visar att det är en politiserad form av utbildning, och att det snarare är politik än utbildningsfrågor som styr de lagtexter som styr samhällsorientering för nyanlända. 

Vad överraskade dig?

– Hur stark diskursen är om svenskar som världens mest perfekta folk, och migranter som oupplysta eller personer som helt saknar kunskap om hur man lever ett gott liv, i utbildningssammanhang för migranter. Det finns tidigare forskning som pekar det, men jag blev ändå förvånad när jag kom in i klassrummen och såg att deltagarna får väldigt mycket pekpinneundervisning om hur man ska leva. 

– Sverige har en väldigt lång tradition av den här typen av utbildning för att fostra en god medborgare. Samhällsorientering för nyanlända är del av en generell trend i Sverige i hur man bedriver den här typen av utbildning, och hur man har gjort det genom hela nittonhundratalet och fram till nu. Men man ser också hur diskussioner om svenskhet och svenska värderingar har framkommit mer och mer sedan tjugohundratalet, och hur nationalistiska idéer har fått starkare fäste i debatten. Och att man nu pratar tydligare om att vi måste försvara svenska värderingar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de som arbetar med utbildning för migranter och invandrare i Sverige kan ha nytta av att ta del av hur man kan prata om vissa av de här frågorna på ett respektfullt sätt, och på hur man kan ta vara på de kunskaper som vuxna migranter har sedan tidigare. Jag hoppas också att resultaten kan var till nytta för exempelvis politiker eller personer som jobbar som handläggare inom frågor som rör migration och integration för att tänka kring hur man kan utforma policy och nyanländas behov i samhället.