Fritidshemmets fysiska lärmiljö påverkar både elever och personal
Den fysiska lärmiljön i fritidshemmet påverkar elevernas möjlighet till delaktighet och självständighet, och formar personalens möjlighet att bedriva en pedagogiskt meningsfull verksamhet. Det visar Christina Grewells avhandling.
Född 1965
Bor i Bjästa
Disputerade 2025-03-28
vid Mittuniversitetet
Rum, resurser och relationer: möjligheter och begränsningar i fritidshemmets fysiska lärmiljö
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat både som klasslärare och speciallärare och har sett att lärmiljön kan betyda väldigt mycket, både för elevernas möjlighet att ta till sig kunskap men också för hur man kan organisera undervisningen. Men jag har också fått insikt i att potentialen som finns i den fysiska lärmiljön inte alltid tas tillvara, eftersom andra yrkesgrupper som bestämmer över miljön inte har den pedagogiska erfarenheten. Det har varit mycket tydligt i relation till fritidshemmets fysiska lärmiljö. Jag upptäckte att det nästan inte fanns någon forskning i ämnet, och blev intresserad av att försöka både förstå och förklara komplexiteten på området.
Vad handlar avhandlingen om?
– Min avhandling fokuserar på den fysiska lärmiljön inomhus på fritidshemmet. Den fysiska lärmiljön är resultatet av den fysiska miljön tillsammans med hur den används av de människor som vistas i den, men också hur den påverkas av en mängd olika aspekter, till exempel organisatoriska, sociala, tidsmässiga och psykologiska. Avhandlingen handlar om elevernas och personalens möjligheter till delaktighet, inflytande, självständighet och pedagogisk utveckling.
– Jag har varit i fyra fritidshem som har väldigt olika fysiska inomhusmiljöer. Jag har genomfört observationer och intervjuer för att skapa förståelse för hur miljöerna påverkar den pedagogiska praktiken. Detta har jag undersökt utifrån tre olika perspektiv. Det ena perspektivet handlar om lokaler, organisation, logistik, struktur och schemaläggande. Det andra perspektivet handlar om vilken roll barnen får, och hur deras inflytande och självständighet påverkas beroende på hur de fysiska miljöerna ser ut och hur undervisningen organiseras. Det tredje perspektivet handlar om känslan av psykologiskt ägarskap. Man kan känna ett psykologiskt ägarskap till en lokal, till sitt kontor eller klassrum. Personalen i fritidshem kan också känna ett psykologiskt ägarskap över verksamheten, exempelvis utifrån om de har inflytande att utforma den så som de vill, eller om de är styrda av den obligatoriska skolans verksamhet.
När både personal och elever får vara med och utforma miljöer och kan skapa ägarskap, så stärks deras motivation och trivsel.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att den fysiska lärmiljön i fritidshemmet sätter ramar för elevernas delaktighet och självständighet, samtidigt som den formar personalens möjligheter att bedriva en pedagogiskt meningsfull verksamhet. Ju fler olika perspektiv som kommer in och påverkar, som exempelvis fler barn, samnyttjade av lokaler och bristande tillgång till material, desto mer begränsas personalens möjligheter att utforma miljöer som stödjer fritidshemmets syfte och läroplan. Dessa begränsningar påverkar elevernas handlingsutrymme att ta egna initiativ eller skapa egna projekt, och miljön blir mer styrd, mindre tillåtande och mindre anpassad efter barnens behov. Men när både personal och elever får vara med och utforma miljöer och kan skapa ägarskap, så stärks deras motivation och trivsel. Det är väldigt tydligt att lärmiljön inte bara är en bakgrund där verksamhet sker, utan den är en del av den verksamhet som sker.
Vad överraskade dig?
– Betydelsen av att känna psykologiskt ägarskap var mycket större än vad jag trodde. Det märktes både på elevernas och personalens engagemang. När de kände att de hade lokaler som var deras, som alltid var lediga och som de kunde få vara med och utveckla över tid, så kände de ett stort engagemang. Jag kunde också bli förvånad över lärares och elevers förmåga att anpassa sig. De anpassar sig genom att exempelvis byta lokal varje år utifrån vad skolan har för behov. Det innebär dock att de tappar det här långsiktiga engagemanget, och bristen på ägarskap fick också mer negativa konsekvenser än vad jag hade trott.
Vem har nytta av dina resultat?
– Huvudmän, politiker, arkitekter och byggnadsplanerare kan ha en väldig nytta av resultaten, för att kunna förstå fritidshemmets verksamhet på ett annat sätt. Även skolledare har nytta av resultaten. De kan få sig en tankeställare kring hur man kan planera för fritidshemmets verksamhet. För personal och elever i fritidshemmet hoppas jag att resultaten både kan fungera som en bekräftelse på hur deras upplevelse av bristande förutsättningar får negativa konsekvenser för den pedagogiska verksamheten, och att de kan vara ett stöd för dem när de söker gehör hos skolledningar och huvudmän för fritidshemmets behov.