Elevers behov styr lärares användning av digitala lärresurser

Fakta

Lena Gleisner Villasmil

Född 1966
Bor i Ludvika

Disputerade 2025-04-11
vid Mälardalens universitet

 

Avhandling

Lärares didaktiska val av digitala lärresurser. Inre och yttre påverkansfaktorer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av undervisning och lärande och började arbeta som lärare på högstadiet, och senare på gymnasiet, för 27 år sedan. I min undervisning såg jag tidigt hur digitala lärresurser kunde hjälpa eleverna i språkundervisningen. Digitala lärresurser är olika former av resurser som hjälper till i lärandet, exempelvis för att utföra en uppgift men också för både lärare och elever att kommunicera, interagera och producera. Jag har alltid sett nödvändigheten i att förbereda barn och elever på världen som omger dem, som i stor omfattning är digital idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på gymnasielärares didaktiska val, varför, hur och på vilket sätt de använder digitala lärresurser i undervisningen. Jag har också tittat på vilka inre och yttre fakturor som påverkar de här valen. Jag har först gjort livshistorieintervjuer med sex gymnasielärare i olika ämnesinriktningar, för att kunna se deras digitaliseringsprocess över tid och vilka faktorer som har påverkat de val som de gör i klassrummet idag. Avhandlingens senare del innehåller två artiklar som är baserade på en enkätstudie med 243 gymnasielärare från 23 olika skolor, där jag har gjort statistiska analyser.

Många tror att äldre lärare är mindre kompetenta när det kommer till digitala lärresurser, men det är snarare de mindre erfarna och yngre lärarna som tillhör de grupper som har låg förmåga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina studier visar att lärare har en mängd olika kreativa syften och motiv för att använda digitala lärresurser. Det blev väldigt tydligt att det många gånger baseras på en vilja hos lärarna att hjälpa eleverna. Utifrån både de individuella berättelserna och enkätsvaren har jag hittat fem olika profiler av lärare, med olika faktorer som påverkar deras användning av digitala lärresurser. Hur de använder lärresurserna och varför, men även hur de värderar sin egen kompetens. Så många som 40 procent av lärarna tillhör två profilgrupper som har tydliga syften med att använda digitala lärresurser och hur de gör det. Cirka 18 procent av lärarna i studierna tillhör en grupp som upplever att de har väldigt låg kompetens när det gäller att använda digitala lärresurser. De svarar också att de inte vet varför de ska använda det i undervisningen eller på vilket sätt.

– Mina resultat visar också att det är en rad olika faktorer som påverkar i vilken utsträckning och hur lärare använder digitala lärresurser. Det handlar om en gynnsam skolmiljö och om social stöd både privat och på jobbet. Det handlar naturligtvis även om tidigare arbetslivserfarenhet, utbildning och personliga intressen. Men de elevorienterande faktorerna har störst påverkan, och det är ju väldigt positivt att elevernas behov styr lärares användning väldigt starkt. 

Vad överraskade dig?

– Trots att studierna är gjorda under en stor tidsperiod, från 2015 till 2022, och är så olika metodologiskt så var de väldigt entydiga i resultatet. Det hade jag inte förväntat mig. Något annat intressant var det tydliga resultat som visar att det framför allt är behöriga och mer erfarna lärare som tillhör de grupper som har högre digitala didaktiska förmågor. Många tror att äldre lärare är mindre kompetenta när det kommer till digitala lärresurser, men i de fem olika profilerna som jag lyfter fram är det snarare de mindre erfarna och yngre lärarna som tillhör de grupper som har låg förmåga. Det var kanske lite förvånande. Det visar att erfarenhet väger tyngst samt att digitaliseringen i Sverige genom skolan har pågått väldigt länge. Det finns generellt en övertro på att yngre klarar det digitala bättre och så är det i vissa fall, men min avhandling visar också att en stor grupp av de yngre och oerfarna är osäkra. Det skiljer sig visserligen beroende på ämne och lärares bakgrund, men resultaten visar ändå att just den här undervisningsförmågan med digitala lärresurser är betydligt bättre hos äldre och mer erfarna lärare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt hoppas jag att beslutsfattare på nationell och lokal nivå ska förstå att det är viktigt att det finns tillgång till en stor variation av uppdaterade  och väl fungerande digitala lärresurser på skolor, samt it-pedagogisk hjälp. Det behöver också finnas tillgång till fortbildning som är mer individuellt riktad ute på skolorna, eftersom det enligt mina resultat finns fem olika profiler av lärare som skiljer sig ganska mycket åt när det kommer till teknisk och didaktisk kompetens på området. Våra lagar och styrdokument säger ju att vi ska förbereda eleverna på det omgivande samhället som är digitalt. Gör vi inte det så kommer eleverna inte ut med den kompetens som behövs. Även lärarutbildningen behöver ligga steget före i de här frågorna.