Skrivandet i matematik – något vi bör undervisa om?
Anna Teledahl
Född 1972
Bor i Falun
Disputerade 2016-10-07
vid Örebro universitet
Avhandling
Knowledge and writing in school mathematics: a communicational approach
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Omslaget av min avhandling pryds av en teckning som en pojke i lågstadiet gjorde för flera år sedan. Teckningen föreställer vapen och ammunition som på ett korrekt och kreativt sätt illustrerar en beräkning. Pojken visade sin teckning för sin lärare som reagerade med att bli arg på eleven för att han ”lekt” på lektionen. Jag har under alla år som lärare i matematik burit med mig den där händelsen. Utifrån den växte också intresset för hur matematik skrivs och kommuniceras.Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur elever i mellanstadiet skriver i ämnet matematik. Jag har fokuserat på relationen mellan vad eleven skriver och vad eleven faktiskt har för kunskaper i matematik, vilket är ett komplext och relativt outforskat område. För elever i den här årsgruppen är problemlösning i matematik ännu inte formaliserat utan beskrivs mer kreativt med bilder, ord och symboler. Avhandlingen bygger på en analys av drygt 500 elevlösningar, intervjuer med lärare samt en granskning av vad internationella styrdokument säger om kommunikation i, av och på matematik. Därutöver ingår även en studie av sju elever som fått lösa matematikuppgifter på en interaktiv skrivtavla. Vilka är de viktigaste resultaten? – Att varken styrdokument eller lärare ifrågasätter relationen mellan vad eleverna skriver och vad de kan. Lärare tycks ta för självklart att det eleverna skriver går att tolka som bevis för deras kunskaper och förmågor i ämnet. – Lärarna uppmanar ofta eleverna att skriva och visa hur de tänkt men får sällan se fullständiga lösningar. Samtidigt har lärarna svårt att ge förslag på hur undervisning som hjälper eleverna att utveckla sitt skrivande, skulle kunna se ut. För vem och hur eleverna ska skriva tycks sällan diskuteras.Elever som ska beskriva sin problemlösning gör på väldigt många olika sätt. Även elever i samma klass tycks ha väldigt olika svar på frågor om hur, vad, till vem och varför de skriver. – Min slutsats är att eleverna måste få möjlighet och tid att lära sig att skriva matematik och att detta bör göras till ett undervisningsobjekt. Vad överraskade dig? – Att lärare i matematik tycks ha så stor tilltro till att det går att dra slutsatser kring elevernas matematikkunskaper utifrån det som de skriver. Men också att lärarna hade så få idéer kring hur elevernas skrivande i matematik skulle kunna utvecklas. I ämnen som exempelvis svenska är ju lärarna väl medvetna om att skrivandet är något som man måste jobba specifikt med. Vem har nytta av dina resultat? – Lärare i matematik och elever på alla nivåer. Jag hoppas att mina resultat kan synliggöra vikten av att undervisa elever att skriva matematik. Susanne SawanderRelaterade länkar
Stockholm
Skolnärvaro
Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk F–Gy 27 mar 2026
Att möta explosivt beteende i förskolan
Kursen leds av Anna Hellberg Björklund och ger konkreta verktyg för att möta och förebygga explosiva beteenden hos barn i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk