Hoppa till sidinnehåll
Grundskola 7-9

Skolans ledare behöver arbeta med pedagogiken

Publicerad:2009-12-07
Uppdaterad:2012-04-16
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Skolledarna behöver delta i tolkningen av styrdokumenten för att utveckla ett individanpassat lärande. Det är några av slutsatserna i Lili-Ann Kling Sackeruds avhandling, Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik- en skolstudie i postmodern tid.

Lili-Ann Kling Sackerud

Född 1952

Disputerade
2009-11-27
vid Umeå universitet

Avhandling

Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik- en skolstudie i postmodern tid

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av matematikundervisning. Min lic.uppsats handlade om flickor och matematik. När jag jobbade med den kom jag in på hur skolan har tolkat individualiseringsuppdraget.

Vad handlar avhandlingen om?

– Skolan har i uppdrag att utveckla elevernas förmåga och möjlighet att ta ansvar för sitt lärande. Jag har undersökt hur det fungerar i matematikundervisningen. Är det undervisningens innehåll som påverkas eller undervisningens form? Handlar det om innehåll borde det bli individanpassad matematikundervisning. Handlar det om form är det arbetssättet. Ute på skolorna är den huvudsakliga tolkningen att uppdraget handlar om form. Var och en arbetar i sin takt men det är läraren som bestämmer vad man ska göra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är svårt att tolka dagens styrdokument, vi behöver hjälpas åt med det, med att formulera målen. Skolan behöver ledare som medverkar i det pedagogiska arbetet, som organiserar den diskussionen och deltar i tolkningsarbetet. Lärare och skolledare talar inte samma språk. De befinner sig inte ens i samma kontext, fast de har samma mål med sitt arbete.
Förr var skolledarna pedagogiskt ansvariga, nu måste de hålla på med redovisningar, revisioner och administration och hinner inte med pedagogiken. Hur ska skolan kunna utvecklas när ledarna inte är med?

Vad överraskade dig?

– Jag trodde inte att skolans organisation var så rigid som den är. På de olika stadierna har man helt olika inställning till undervisning, lärande och ämnen. I matematiken syns det genom att ju äldre eleverna blir desto mer handlar lektionerna om att bara arbeta i boken. Laborationer och problemlösning i grupp blir mer och mer sällsynta. Eleven räknar i sin bok och läraren behöver knappt vara där.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolverksamheten behöver den här forskningen och lärarutbildningarna men också skolledarutbildningen skulle kunna använda min avhandling. Jag ser den som en bro mellan den akademiska världen och skolverksamheten.

 

Ann Runesdotter Carlsson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev