Sexualundervisning – ett pratandets praktik med stark värdegrund

Fakta

Rebecka Fingalsson

Född 1984
Bor i Dalby

Disputerade 2025-05-23
vid Malmö universitet

Avhandling

Orientations in swedish sexuality education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är sociolog och genusvetare i grunden och har tidigare undervisat om organisation och ledarskap och även utvärderat projektarbeten som rör frågor kring jämställdhet och ickediskriminering. När det gäller dessa frågor är skolan en stor, viktig och väldigt intressant organisation. Lärare som undervisar i kunskapsområdet sexualitet, samlevnad och relationer har en komplex och tuff uppgift och det väckte mitt intresse, även i ett vidare perspektiv. Sverige var först i världen med att införa sexualundervisning i skolan år 1955. 

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur sexualundervisningen tar form i den svenska skolan. Avhandlingen bygger på intervjuer med 21 lärare och utbildare med erfarenheter av att undervisa och arbeta med kunskapsområdet, samt observationer av en kommuns pedagogiska utvecklingsstöd i att bland annat stötta skolors arbete med kunskapsområdet. Avhandlingen rymmer också en en analys av ett källmaterial som sägs vara en sexualföreläsning given av naturvetaren Carl von Linné på 1700-talet.

Det finns en stark, men omedveten, tradition i den svenska sexualundervisningen som bygger på ”glada berättelser”.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en stark, men omedveten, tradition i den svenska sexualundervisningen som bygger på vad jag kallar ”glada berättelser”. De handlar om exempelvis jämställdhet, samtycke, fri abort och en liberal syn på homosexualitet. De här berättelserna är betydelsefulla eftersom de belyser viktiga framsteg. Samtidigt formar de en norm kring en progressiv, sexualliberal och ”svensk” syn på sexualitet som definieras som ett ”vi” i klassrummet.  Detta ”vi” illustrerar att det också finns ett ”dem”, en omvärld som inte har samma syn eller värderingar.

– Dagens klassrum är ju långt från homogena och en fråga att fundera över är vad som sker med de elever som inte kan identifiera sig med dessa ”glada berättelser”? Jag menar att det finns en risk för att marginalisera eller förminska och osynliggöra allt som inte omfattas av den öppna, inkluderande och progressiva svenskheten.

– I intervjuerna pratar vissa av lärarna om hur deras egen kropp och könstillhörighet påverkar undervisningen i ämnet. Här syns en tydlig skillnad mellan kvinnliga och manliga lärare. Här framgår att en framgångsrik och trygg pedagog i sexualundervisningen kan beskrivas som en ”tant”. Det vill säga, en något äldre kvinnlig lärare, som eleverna uppfattar som neutral, avsexualiserad men samtidigt erfaren. Samma normativa könsföreställningar innebär något helt annat för manliga lärare. För att få elevernas förtroende behöver manliga lärare arbeta betydligt mer för att förkroppsliga en trygg och ofarlig maskulinitet.

– Ett annat resultat visar att sexualundervisningen i skolan är ett pratandets praktik. Att kunna prata om ämnet, reflektera, verbalisera tankar, känslor och funderingar ställer stora krav, inte enbart på läraren utan även eleverna. Vad händer med de elever som inte besitter de här förmågorna? Något jag lyfter i avhandlingen är att ge plats för fler uttryck i sexualundervisningen, exempelvis genom ämnesövergripande undervisning och att låta eleverna arbeta med estetiska uttryck.   

– Analysen av föreläsningen ”Om sättet att tillhopa gå” visar på hur naturvetenskapliga beskrivningar av kroppar, sexualitet och reproduktion är sammanflätade med kulturella förståelser och värderingar av exempelvis kroppsliga ideal och genusrelationer. Då det både finns skillnader och likheter med dagens undervisning skulle föreläsningen kunna fungera som en öppning till att diskutera hur exempelvis synen och kunskapen om menstruation och reproduktion har förändrats, men också öppna upp för diskussioner om sexualitet och lust i ett livslångt perspektiv. Då föreläsningen även förmedlar en syn på orgasm (särskilt kvinnlig orgasm) i relation till religion kan detta även fungera som en dörröppnare för att få in religiösa perspektiv på sexualitet. 

Vad överraskade dig?

– Något jag slogs av var lärarkroppens betydelse i sexualundervisningen. Lärarens kropp är å ena sidan så självklar i klassrummet, men samtidigt så outforskad.

Vem har nytta av dina resultat?

– En viktig slutsats är att sexualundervisning är komplext och utmanande kunskapsområde eftersom det är både omfattande och föränderligt. Att lärare kan känna sig otillräckliga är därmed inte speciellt konstigt, tvärtom.

– Jag hoppas att avhandlingen kan fungera som ett stöd och bidra till reflektion eftersom resultaten synliggör vad lärare tampas med i vardagen och hur viktigt det är med kollegiala samtal och fortbildning inom kunskapsområdet. Sexualundervisning är ett mycket viktigt men svårt och utmanade ämne, och vad jag verkligen vill att alla vuxna i skolan ska ta med sig är att även små insatser kan göra nytta och skillnad.