Brist på lekfullt lärande i läs- och skrivundervisningen

Varför blev du intresserad av ämnet?
– Mitt intresse för didaktiska frågor kring barns tidiga skriftspråkslärande väcktes redan under min grundutbildning till lärare. Då började jag fundera över skolan som skriftspråklig miljö och vad som händer i de institutionella ”rum” där barn förväntas lära sig läsa och skriva.Vad handlar avhandlingen om?
– Syftet är att undersöka vilka meningserbjudanden eleverna möter i sitt tidiga skriftspråkslärande. Läraren gör didaktiska val som innebär olika erbjudanden till eleverna. Jag intresserar mig för det som händer i klassrummet, det vill säga vad, hur, för vilka syften eleverna läser, skriver och samtalar.Vilka är de viktigaste resultaten?
– Resultaten pekar på att skolans tidiga läs- och skrivundervisning följer ett historiskt traderat mönster som handlar om att öva grundläggande kodningsfärdigheter i en avgränsad mening. – Det skriftspråkliga arbetet i förskoleklass liknar i hög grad skolans sätt att arbeta med läs- och skrivinlärning. Lärarna jobbar mycket med fonologisk medvetenhet och bokstavskunskap, men inlärningen kopplas i liten grad till elevernas liv och erfarenheter. I stället fokuseras på isolerade, språkliga övningar med lite koppling till de frågor eleverna ställer om världen. Det blir också en upprepning genom att eleverna möter samma typ av uppgifter i förskoleklass och årskurs ett. Leken används för lite som pedagogiskt redskap för att stimulera läsningen och skrivningen. Den fria leken och lärarens strukturerade ”språklekar” blir två parallella spår som inte möts.Vad överraskade dig?
– Att elevernas erfarenheter och kunskaper i förskoleklass i så liten utsträckning används som utgångspunkt för att väcka intresse för skriftspråket överraskade mig.Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att lärarutbildningen, men också verksamma lärare kan ha nytta av resultaten. Den empiriska delen innehåller många konkreta bilder av arbete med skriftspråket som kan inspirera till reflektion kring innehållet i det tidiga läs- och skrivlärandet. I en värld som allt mer präglas av kulturell och språklig mångfald blir undervisningens frågor om vad och vem alltmer viktiga. Vilket innehåll möter eleven? Vilka är eleverna som möter dessa meningserbjudanden? Vilken koppling har detta till deras livsvärldar? Gunilla NordinRelaterade länkar

Stockholm
Källkritik i AI-tider
Välkommen till en dag med fokus på källkritik i undervisningen! Ta del av föreläsningar om bland annat sociala medier och AI samt källkritik i tider av krig och AI-slop. Delta på plats i Stockholm den 14 oktober eller via webbkonferensen 21 oktober – 13 november. Boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk 7–Vux 14 okt
Främja närvaro i förskolan
Den här kursen med kursledare Malin Gren Landell handlar om hur förskolor systematiskt kan arbeta för att främja barns närvaro, vilket gynnar alla barns utveckling och lika möjligheter. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk 

