Lärarens undervisningskvalitet kan kompensera för negativa bakgrundsfaktorer
Tydliga lärarinstruktioner och studiero är starka kompensatoriska faktorer i matematikundervisningen. Det visar Lena Asp som undersökt sambanden mellan undervisningskvalitet, elevers självförtroende och prestation i matematik.
Disputerade 2025-06-13
vid Göteborgs universitet
Does teaching quality matter for student learning outcomes? A student perspective of a mathematics classroom
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat som lärare på högstadiet och gymnasiet i över 25 år, men även som rektor på lågstadiet, och har sett hur viktig läraren är för elevernas lärande. Men det handlar inte enbart om lärares ämneskunskaper utan lika mycket om ledarskap, relationell kompetens och den klassrumsmiljö som lärare och elever skapar tillsammans. Sett utifrån dagens brist på likvärdighet i skolan är detta en viktig fråga.
Vad handlar avhandlingen om?
– Utgångspunkten i min avhandling är att undervisning och lärande sker i ett samspel mellan lärare och elever, och som påverkas av det sammanhang de äger rum i, till exempel i klassrummet. Den övergripande frågan som undersöks är hur sambanden ser ut mellan undervisningskvalitet och elevers självförtroende och prestation i matematik, och om det finns skillnader för olika elevgrupper med avseende på socioekonomisk bakgrund, hemspråk samt kön.
– Avhandlingen bygger på data från Timssundersökningar med svenska och nordiska elever i årskurs 4. I Timssmätningarna ingår även enkäter där elever har svarat på frågor som bland annat rör upplevd studiero, undervisningskvalitet och självförtroende i relation till matematik och naturkunskap. Timss är en internationell studie som undersöker kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Framförallt belyser resultaten hur viktig läraren och klassrumskontexten är för elevernas lärande. Konkret visar resultaten att ju högre självförtroende i matematik eleven har desto bättre prestationer. Självförtroende i ämnet är något som elever kan ha med sig hemifrån, men mina resultat visar också att ju tydligare instruktioner från läraren som eleverna upplever, desto högre blir deras självförtroende i matematik. Resultaten visar vidare på att ju lugnare klassrum och ju mer studiero eleverna upplever, desto högre blir deras prestation i matematik.
– De starkaste negativa faktorerna, särskilt i Sverige, kopplat till elevernas resultat i matematik, är modersmål och socioekonomisk bakgrund. Det syns tydligt både på individ- och klassrumsnivå. Intressant är att detta samband minskar när man lägger till faktorer som elevernas upplevelse av självförtroende i ämnet, studiero och tydliga instruktioner från läraren. Det här visar hur oerhört viktig lärarens undervisningskvalitet är i skolans kompensatoriska uppdrag.
Vad överraskade dig?
– Framför allt hur lärarens undervisningskvalitet kan kompensera för negativa faktorer som exempelvis socioekonomisk bakgrund. Jag hade inte förväntat mig att så tydligt se hur lärarens undervisning och ledaregenskaper kan väga upp och påverka elevers prestationer i positiv riktning.
Vem har nytta av dina resultat?
– Även om min avhandling undersöker ämnet matematik i årskurs 4 så handlar min forskning om generell pedagogisk förmåga, vilket innebär att alla lärare, i alla ämnen och på alla nivåer, kan ha nytta av resultaten. Jag vill med avhandlingen lyfta lärares ledaregenskaper och hoppas därför att även skolledare och skolpolitiker på olika nivåer tar till sig resultaten.