Könsnormer påverkar sexuellt samtycke bland unga
Ungdomar har koll på vad sexuellt samtycke innebär i teorin, men i praktiken är det mer komplicerat. Kristin Bloms avhandling visar att de gamla könsnormerna inte har försvunnit bara för att det finns en lag som betonar frivillighet.
Bor i Skepplanda
Född år 1984
Disputerade 2025-04-25
vid Göteborgs universitet
Sexuellt samtycke bland unga. Mellan ideal och praktik
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag har en bakgrund som socionom och har jobbat med ungdomar i olika sammanhang, som skolkurator, fältsekreterare och inom socialtjänsten. Jag har aldrig jobbat med sexualitetsrelaterade frågor, men det har varit ett akademiskt intresse sedan en lång tid tillbaka. När jag började på forskarutbildningen år 2017 hände det ganska mycket inom ämnet. Det var samma höst som Metoo-rörelsen och frågor om samtycke började diskuteras mycket. Året därpå fick vi också en reviderad sexualbrottslag som fokuserar på frivillighet.
Vad handlar avhandlingen om?
− Jag har intervjuat 19 ungdomar mellan 16 och 21 år om vad de har för idéer och tankar kring sexuellt samtycke och hur det fungerar i praktiken.
De definierar samtycke på ett visst sätt, men i praktiken så är det mycket mer komplexa berättelser som framkommer.
Vilka är de viktigaste resultaten?
− När de unga ska definiera sexuellt samtycke så är de ganska klara med vad det innebär, det handlar om tillit, respekt och trygghet. Ungdomarna tycker att det är ganska okomplicerat och att det är lätt att förstå om någon vill eller inte ha sex. Men när de sedan pratar om hur samtycke går till i praktiken så är det mycket mer komplext. De kan samtycka till sex för att vara omtänksam om den andra eller för att det förväntas i situationen. Om man går hem med en person efter en fest och det har initierats något sexuellt innan, så kan det finnas förväntningar på att man ska fullfölja det även om man inte vill. Vissa av tjejerna i studien berättar också att de kan samtycka till sex för att för att en kille har tjatat. Så det är ett viktigt resultat – att de definierar samtycke på ett visst sätt, men i praktiken så är det mycket mer komplexa berättelser som framkommer.
− Det här är något som varierar beroende på kön. Jag har intervjuat 13 tjejer, 4 killar och en person som är ickebinär (en könsidentitet som innebär att en person varken identifierar sig som man eller kvinna), och en annan som identifierar sig som genderfluid (en flytande könsidentitet, eller att ens könsidentitet varierar). Det tydligaste resultatet är i relation till tjejer och killar. Det är fler tjejer som pratar om att samtycka av omtanke. Det är också fler tjejer som pratar om att säga ja till sex på grund av tjat. Killar talar mer om att det kan finnas förväntningar bland deras killkompisar, att man ska komma med spektakulära sexuella berättelser. För tjejer handlar det mer om att vilja bli sedd som attraktiv eller åtråvärd i den andres ögon. De talar också om att inte vilja göra den andra besviken och att det kan göra att de samtycker till sex, snarare än att de gör det för att de har sexuell lust.
Vad överraskade dig?
− Att könsnormerna fortfarande är så pass starka. Jag trodde nog att det skulle vara lite mer progressivt än vad det var, med tanke på den tid vi lever i nu där samtycke betonas. Det är en positiv utveckling, men de gamla könsnormerna har inte försvunnit bara för att vi har en lag som betonar frivillighet.
Vem har nytta av dina resultat?
− Framför allt hoppas jag att resultaten ska komma unga till gagn på något sätt och att de kan få en mer nyanserad bild av sex och sexuellt samtycke. Men jag hoppas också att de som jobbar med och möter unga i de här frågorna inom exempelvis ungdomsmottagningen, skolan eller sjukvården, ska ha nytta av dem.