Att orkestrera naturvetenskapslek i förskolan. Lekresponsiv undervisning för social och kulturell hållbarhet
Vilka utmaningar och möjligheter finns när naturvetenskap och lek integreras som en ömsesidig aktivitet i förskolan? Det är en av huvudfrågorna som Anna Henriksson undersöker i sin avhandling.
Anna Henriksson
Susanne Thulin, Högskolan Kristianstad. Marie Friberg, Högskolan Kristianstad. Lotta Leden, Högskolan Kristianstad
Professor Christina Ottander, Umeå universitet
Högskolan Kristianstad
2025-09-02
Abstrakt
Det övergripande syftet med denna doktorsavhandling är att utveckla kunskap om hur naturvetenskap och lek kan integreras som en ömsesidig aktivitet. Särskilt fokus riktas mot hur förskolepedagoger visar responsivitet för barns initiativ. Även om studier mot yngre barns lärande i naturvetenskap har ökat, finns ett fortsatt behov av att utveckla undervisningsmetoder som har en lekbaserad ansats. Avhandlingen bygger på fyra empiriska studier som vilar på det teoretiska ramverket Play-Responsive Early Childhood Education and Care (PRECEC) (Pramling m.fl., 2019), en teori om undervisning responsiv på lek. Enligt PRECEC skiftar ständigt lekaktiviteter mellan som om (fantasi) och som är (verklighet). Data består av videoobservationer av naturvetenskapslek, där förskolepedagoger och barn deltar, samt ljudinspelningar från arbetslagsbaserade fokusgruppsamtal med video-stimulated recall. Resultatet visar hur förskolepedagoger genom verbala och icke-verbala handlingar skiftar mellan som om/som är, som sätt att samordna perspektiv riktade mot naturvetenskap, socialisering och omsorg i naturvetenskapslek. Både förskolepedagoger och barn bidrar med initiativ som utvecklar och berikar som om– och som är-dimensionen. Dessutom visar resultaten hur olika faktorer såsom sammanhanget (miljö och artefakter), barns initiativ, förskolepedagogers egen roll, både hindrar och bidrar i orkestrering av naturvetenskapslek. Avhandlingen bidrar med ny kunskap om kopplingen mellan naturvetenskap och lekresponsiv undervisning.

